Mullvad: den ultimata guiden

Det börjar med ett fåtal hål i gräsmattan. Sedan kan mullvadar fullkomligt ta över platsen. En endan mullvads gångsystem kan sträcka sig över 1000 m² och mullvaden gräver 100 meter per dygn. Guiden om mullvad visar hur du kommer åt och bekämpar mullvadarna.

Innehåll:

1. Kort om mullvaden
2. Tecken på mullvad
3. Mullvad eller sork?
4. Skador av mullvad
5. Så blir du av med mullvad
6. Mer fakta om mullvadar

Kort om mullvaden

Mullvaden ser dålig och har dåligt luktsinne, istället använder den sig av hörsel och känselorgan på nosen och fötterna för att navigera samt för att lokalisera föda. Den europeiska trädgårdsmullvaden gräver snabbt sina komplexa underjordiska system som skadar till exempel gräsmattor och rötter på framförallt unga plantor. 

Bild: Mullvad, Talpa europaea [© Michael David Hill, CC-BY-2.5]

Tecken på mullvad

Det tydligaste tecknet på mullvad är högarna som skapas. Mullvaden skapar ca. sex högar per dygn. Alltså kan det gå riktigt snabbt att få massvis med högar på gräsmattan, det kan då röra sig om en enda mullvad. 

Förutom jordhögarna ser man sällan själva mullvadarna och inte hellen tecken på deras närvaro. Anledningen är såklart att mullvadarna spenderar sin tid i gångar under jord.

Mer subtila tecken på mullvadar i jorden är ojämn mark, skadade odlingar eller träd, samt frilagda stenar som kan förstöra gräsklippare och andra maskiner. 

Mullvad eller sork?

Hålen avslöjar om det rör sig om mullvad eller sork. Granska hålen: 

1. Mullvadens högar är högre och spetsigare än vattensorkens, dessutom lägger mullvaden jordhögen över (i) hålet. Så tar man bort högen och där är ett hål så är det troligtvis mullvad.
2. Mullvadens gångar är smått ovala horisontellt.
3. Man kan också testa genom att ta bort jordhögen och blottlägga gången, blir den igenfylld (eller ny jordhög) inom 6 timmar så är det nästan garanterat en mullvad.

Bild: Mullvadshål [© Zefram, CC-BY-SA-3.0-migrated]

Skador av mullvad

Mullvaden gräver enorma underjordiska system av gångar i sin jakt på föda. Gångarna långt ner i marken är oftast permanenta medan gångar precis under mark (ett fåtal centimeter) används i jakt på föda - dessa överger mullvaden på sikt och låter kollapsa. De omfattande gångsystement, speciellt de ytliga gångarna, leder i sin tur till:

• Ojämn mark som kan leda till kostnader för att återställa, eller om lämnade oåtgärdade, att exempelvis boskap skadar sig.
• Hål i gräsmattor som många stör sig på men som också kan vara riktigt problematiska på vissa platser, till exempel på en golfbana.
• Odlingar tar ofta skada genom att unga plantor får skador på rotsystem som i förlängningen dödar växten.
• Stenar friläggs på marken som kan skada exempelvis gräsklippare och andra maskiner.

Det har inte observerats att mullvadar bidragit till smittspridning eller sjukdomar som påverkar människor.

 Tips: Notera att det är samma typ av bekämpning och produkter mot både sork och mullvad. Så egentligen spelar det inte så stor roll om du är osäker på vilket skadedjur du har problem med.

Följande är vissa frekventa husmorsknep, men vars effektivitet ifrågasätts:

1. Hemmagjorda vibrationsskrämmor, till exempel en glasflaska på ett armeringsjärn som sätts i marken.
2. Vissa växter såsom korstörel ska naturligt hålla mullvadar borta, dock bör dessa rimligtvis endast ha en väldigt begränsad och lokal effekt.
3. Placera föremål med stark doft såsom vitlök, malbollar eller surströmming i gångsystemet. 
4. Katter kan iallafall i teorin skrämma bort mullvaden.

Mer fakta om mullvad

Mullvadar är ca 15 cm långa och med en mörkt grå- eller svartskimrande päls. Mullvaden saknar ytteröron och har små nästan omarkerade ögon. För grävande har mullvaden väl anpassade kraftiga framben med skovelliknande klor. Dock är det mycket ovanligt att man får se en fri levande mullvad ovan jord, detta då mullvaden är mycket skygg och dessutom spenderar i stort sett hela sitt liv under jord.

Mullvadens huvudföda är daggmask, vilket utgör omkring 80% av födointaget. Utöver daggmask äter mullvaden också små insekter och larver. Mullvaden är glupsk och äter ca 75% av sin egen kroppsvikt var dag. För att klara vintern samlar mullvaden daggmaskar, som den skadar så att de inte kan orientera sig, och fyller sina hålor - på så vis har mullvaden färsk föda även under vintern.

Mullvadar skapar och håller revir, vilket gör att det är sällsynt att man har fler än en eller ett par mullvadar på tomten. Tunnelsystemet som en mullvad skapar kan sträcka sig upp till 1000m². 

Läs mer om skadedjursbekämpning generellt, om bekämpningsmetoder, godkända fångstredskap, lagar och regler mm. som kan vara bra att känna till.