Fridlysta (skade)djur i Sverige

Fladdermus vind

I Sverige är ungefär 1% av de kända växt- och djurarterna fridlysta. Om du i din iver att bli av med skadedjur ger dig på något av dessa så kan både samvete och plånbok ta stryk. 

När skadedjur bekämpas gäller det att veta vilka djur som är fredade, också då andra djur än de du direkt angriper kan påverkas av bekämpningsåtgärder. Visste du till exempel att både ekorrar och fladdermöss är fridlysta? Så har någon av dessa flyttat in i ditt hus är det inte bara att skrämma bort dem.

Vi går igenom vad fridlysning innebär, listar de djur du inte får röra, vilka djur där undantag gäller samt reder ut vilka konsekvenser det kan få om fridlysta djur skadas eller dödas.   

 

Vad är fridlysning?

Att något är fridlyst innebär att det är lagligt skyddat och att det finns särskilda bestämmelser och regler för att bevara och skydda arten. Fridlysning är en juridisk åtgärd som vidtas för att skydda hotade eller sällsynta arter.

När en art är fridlyst innebär det vanligtvis att det är olagligt att jaga, fånga, döda, skada eller störa individer av den arten. Fridlysningen inkluderar ofta skydd även för bon, ägg och ungar. Syftet med att fridlysa arter är att bevara biologisk mångfald och säkerställa att dessa arter har möjlighet att överleva och fortplanta sig.

Kortfattat får man inte:

  • Döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar. 
  • Ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon.

Några djur har ännu högre nivå av skydd, markerade ^ i Naturvårdsverkets förteckning över fridlysta arter. Dessa arter får man inte:

  • Störa (i synnerhet vid djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- eller flyttningsperioder).
  • Skada eller förstöra viloplatser eller fortplantningsområden.

 

Fridlysta djur

I Sverige finns det flera djur och insekter som är fridlysta för att skydda deras överlevnad och bevarande. Här är några exempel på fridlysta arter i Sverige:

  1. Varg (Canis lupus): Vargen är en fridlyst art i Sverige och åtnjuter strikt skydd enligt svensk lag. Det finns restriktioner för jakt och annan störning av vargpopulationen. 
  2. Havsörn (Haliaeetus albicilla): Havsörnen är Europas största rovfågel och är också fridlyst i Sverige. Det finns lagstadgade skyddsbestämmelser för att skydda dess bon, ägg och ungar.
  3. Ekorre (Sciurus vulgaris): Ekorren är en fridlyst art och det är förbjudet att döda eller störa den utan tillstånd. 

Observera att detta bara är ett litet urval av fridlysta arter i Sverige, och det finns många fler djur och insekter som också är fridlysta. Se en komplett lista i Naturvårdsverkets förteckning över fridlysta arter.

Enligt den senaste tillgängliga informationen från Naturvårdsverket uppgår antalet fridlysta djurarter i Sverige till cirka 460. Detta inkluderar olika fågelarter, däggdjur, reptiler, groddjur, fiskar och insekter. Listan över fridlysta djurarter kan ändras över tiden när nya arter läggs till eller tas bort beroende på deras bevarandestatus och vetenskapliga bedömningar.

 

Skadedjur som är fridlysta

I Sverige är det ovanligt att skadedjur är fridlysta, eftersom fridlysning vanligtvis gäller för att skydda hotade och sällsynta arter. Skadedjur betraktas vanligtvis som icke-fridlysta och det finns ofta regler och riktlinjer för att hantera dem för att skydda människors hälsa, jordbruk och egendom. 

Ett fåtal djur som kan anses vara skadedjur i vissa sammanhang (eller misstas för skadedjur) är fridlysta:

  • Ormar: Huggorm, hasselsnok och snok (inklusive gotlandssnok) är fridlysta i hela landet. 
  • Fladdermöss.
  • Buskmus (björkmus).

Andra skyddade arter riskerar att påverkas när skadedjur bekämpas, avvisas eller avlägsnas, tex:

  • Fjärilar: Exempelvis väddnätfjäril, större ekbock och grön flodtrollslända får inte fångas.
  • Grodor, paddor och ödlor: Samtliga arter är fridlysta i hela landet. 
  • Fåglar: Många fåglar är fridlysta som tex. hackspettar, gråspetta, blåkråka och kungsfiskare.

Det finns även andra djur som inte är fridlysta som kan orsaka skador på hus, tomt eller gröda, men som skyddas av jaktlagstiftningen. Till exempel vildsvin, rådjur och mullvadar. För dessa djur bör du i första hand vidta skadeförebyggande åtgärder då det inte är tillåtet att bekämpa djuren utan tillstånd. I ett andra steg kan man kontakta kommunens viltvårdare eller länsstyrelsen för råd om lämpliga åtgärder.

 

Undantag från fridlysning

Det finns vissa undantag från fridlysning, tex. för forskningssyfte. Ett annat undantag gäller huggormar, vilka trots förbudet som fridlysning innebär, om huggorm påträffas på tomtmark får de:

  1. Infångas och flyttas, eller
  2. Dödas, om det inte är möjligt att fånga ormen och det inte finns någon annan lämplig lösning.

Läs mer om hur du hanterar huggormar på tomten.

 

Påföljder om du skadar eller dödar fridlysta djur

Om man dödar eller skadar fridlysta djur i Sverige kan det resultera i straff enligt svensk lag. Straffet kan variera beroende på omständigheter, uppsåt och omfattning av brottet. 

Enligt 28 kapitlet 11 § brottsbalken kan brott mot fridlysning resultera i böter eller fängelse i högst två år. Det kan också föreligga förverkande av vapen eller andra föremål som använts vid brottet. Det är viktigt att notera att exakta straffsatser kan variera och beslutas av domstolen baserat på de specifika omständigheterna kring brottet.

Nu vet du vad som gäller kring fridlysning och förhoppningsvis skyddar det både dig själv och djur från tråkigheter!

Relaterade produkter
Copyright © 2024 Stick AB
To top