Myggor: den ultimata guiden

Myggsvärm

Mygg är för många en av sommarens värsta plågor. Det finns dock en hel del du kan göra för att slippa dem. Vi har samlat allt du behöver veta om myggor. Guiden om mygg går igenom allt från vem myggorna ger sig på, olika sorters myggor och såklart hur du slipper myggplågan.  

 

Innehåll:

  1. Kort om myggor
  2. Olika typer av myggor
  3. Vem ger sig myggen på?
  4. Praktiskt förebyggande
  5. Så undviker du mygg och myggbett
  6. Att lindra klåda från myggbett
  7. Viktigt när du reser
  8. Mer fakta om mygg

 

Kort om myggor

Myggor finns i stort sett alla typer klimat, från arktiska områden till tropikerna, och de kan överleva bistra vintrar såväl som torra perioder.

Beroende på art kan de föröka sig i alla typer av vatten. Honan parar sig endast en gång i sitt liv, detta eftersom hon kan lagra spermier från parningen i säckar i kroppen och sedan befrukta äggen själv vid idealiska tidpunkter och förhållanden.

Stickmyggan är den mygga som ställer till problem för människor och djur. Den kan vara en plåga som håller dig vaken hela natten, men ännu värre - i många länder sprider den dessutom sjukdomar som kan vara dödliga.

Bild: Mygga på krusbär [© Anders Bjurnemark, CC-BY-SA-3.0]

 

Olika typer av myggor

Stickmygga - det finns 49 olika arter av stickmygga i Sverige och i världen finns det 3531 arter under 111 släkten. De vanligaste förekommande stickmyggorna i Sverige kan delas in i två huvudgrupper: skogsmyggor och översvämningsmyggor.

Skogsmyggor (Aedes communis) karaktäriseras av att de tar tid på sig innan de sticker (de cirkulerar runt sitt byte). Skogsmyggor är som mest aktiva i gryning och på kvällen, dess bett kommer oftast runt fotleder och handleder. Skogsmyggornas kläcks från övervintrade ägg tidig vår kort efter snösmältningen. Deras mest intensiva aktivitetsperiod är generellt från juni till juli med en topp kring midsommar. Myggorna kan inte flyga så långt, kring två kilometer från kläckningsplatsen och de kan leva ca två månader efter kläckning.

Översvämningsmyggor (Aedes sticticus) är vår mest aggressiva mygga då den sticker omedelbart i kontakt med sitt byte, dessutom är den aktiv på dagen och kan sticka såväl i starkt solljus som på kvällen. Översvämningsmyggan kan flyga två mil från kläckningsplatsen och är aktiva till och med september.

I Sverige har vi omfattande populationer kring nedre delen av Dalälven till följd av de gynnsamma förhållanden som skapas av återkommande översvämningar. Översvämningsmyggan lägger sina ägg i översvämningsområden precis som namnet svallrar om.

Myggans ägg kan överleva i flera år och kläcks endast då de först utsätts för torka och därefter kommer i vatten - detta gör att när det väl är gynsamma förhållanden (en regning sommar) så kan flera generationer myggor kläckas samtidigt och därav de enorma mängder myggindivider som ibland observeras.

 

Vem ger sig myggen på?

Vem myggorna ger sig på har med personens egna kroppslukt att göra, exakt hur och varför är ännu inte kartlagt. En del människor utsöndrar mer koldioxid än andra vilket kan vara en förklaring.

Är man berusad av alkohol, och därmed får ökad blodtillströmmning i ytliga blodkärl samt utsöndrar mer koldioxid än annars, så är man ett mer attraktivt mål för myggan. Som tur är finns det både enkla och gratis metoder att slippa mygg.


 Tips: jämför om du blir mer myggbiten än andra som befinner sig på samma plats. Om du blir det är du troligtvis mer attraktiv för myggor och bör skydda dig mer.


 

Praktiskt förebyggande

Det mest uppenbara men kanske inte det enklaste är att undvika platser där myggen finns, det säkraste sättet att slippa myggbett om du har möjligheten.

  1. Försök att undvika alla typer av vattensamlingar, exempelvis vattendrag, sjöar och dammar, så långt det går. 
  2. skymningen är vanliga myggor mest aktiva och då gör du bäst i att skydda dig extra noga. Översvämningsmyggor är mer aggresiva och attackerar även i solljus mitt på dagen.

Se också över din trädgård och närmiljö. Framför allt måste du se dig om i din omgivning och se till

  1. Att det inte finns stillastående vatten någonstans på tomten då detta underlättar för myggen att lägga sina ägg. Töm ut allt stående vatten (hängrännor, gamla krukor, fågelbad, skottkärror, gamla bildäck med mer). 
  2. Att få bort buskar och sly hjälper också då myggen lättare blåser bort eller i alla fall inte kan gömma sig för fåglar, fladdermöss och andra rovdjur.

 

Så undviker du mygg och myggbett

Myggskydd i form av olika produkter är såklart det viktigaste och mest flexibla skyddet, vilket skydd som passar beror på den specifika situationen. Nedan ser du förslag på skyddsåtgärder utifrån några vanliga situationer:

Inomhus i hem eller sommarstuga:

  1. Myggnät för dörrar och fönster fungerar alltid som en bra grund för att minska antalet myggor som kommer in.
  2. Skyddszoner som håller ett eller flera rum helt myggfria, exempelvis för vardagsrum, kök och sovrum.

Utomhus på tomt, innergård, uteplats, balkong med mer:

  1. Myggmedel som appliceras på kroppen är alltid ett bra grundskydd då myggor inte helt kan elimineras utomhus.
  2. Skyddszoner är praktiska för att hålla en zon om ca 20m2 myggfri, exempelvis en altan eller uteplats.
  3. Myggfångare & Myggmaskiner kan avsevärt minska antalet myggor över en stor yta, exempelvis din tomt.

På camping, utflykt, fjällvandring, fisketur med mer:

  1. Myggmedel som appliceras på kroppen är alltid ett bra grundskydd och nästan ett måste om man ger sig ut i myggtäta områden.
  2. Portabla skyddszoner fungerar utmärkt för att hålla fritt i en båt eller kring campingplatsen.

På resa utomlands är det extra viktigt att skydda sig då det i många länder finns livshotande sjukdomar såsom malaria som sprids med myggor, se mer i Viktigt när du reser.

Vill du köpa produkter mot myggor kan du göra det här.

 

Att lindra klåda från myggbett

Medicinbaserade kurer:

  1. Smula en magnecyl i vatten och smörj över området.
  2. Alsolgel dämpar obehaget, Xylocainsalva fungerar i värre fall.
  3. Kyl med kallt vatten eller stryk på alsolsprit eller kylbalsam. Svag hydrokortisonsalva kan också lindra.
  4. Förebygg och behandla klåda och svullnad genom att ta vanlig allergimedicin innehållande antihistaminer, dessa gör att kroppen inte reagerar lika starkt på betten. Finns på Apoteket

Husmorstips:

  1. Låt bli att klia – annars blir det värre (idag vetenskapligt belagt).
  2. Låt blöta gurkskivor torka över betten.
  3. Den egna saliven lindrar, utan risk för infektion.

 

Viktigt när du reser

I många länder sprider myggor farliga och ibland till och med livshotande sjukdomar såsom malaria, då är det extra viktigt att du skyddar dig rätt:

  1. Myggmedel bör du alltid ha med på resan, ta alltid på kvällen samt även på dagen om det finns dagstickande myggor. Det är bra att ta med svenska produkter till barn och gravida då flertalet utländska medel innehåller ämnen som kan vara skadliga. Läs med fördel vår artikel som handlar om myggmedel på barn, där vi berättar mer om vilka medel som bör användas av barn.
  2. Myggnät är ett måste i många länder om det saknas luftkonditionering men det är också viktigt till ex. barnvagn eller säng om man vill vara extra säker. Bra och rätt produkter kan vara svårt att få tag på i vissa länder så därför rekommenderar vi att ta med hemifrån.
  3. Portabla skyddszoner är praktiska att ta med på resan, är luktfria och kan tas med till hotellrum, restaurangbesök utomhus med mer.

Några ytterligare åtgärder som minskar risken att bli myggbiten:

  1. Luftkonditionering ska vara på och fönster och dörrar hållas stängda.
  2. Kräv att sovrum har myggnät för fönster och dörrar om det saknar luftkonditionering.
  3. Om det inte finns luftkonditionering använd fläkt i sovrum, den desorienterar myggorna och minskar risken att bli stucken.

Även med förberedelser och rätt åtgärder finns risken att få myggbett. Därför bör du alltid undersöka resmålet och vilka sjukdomar som finns där - se 1177 Vårdguidens Reseråd för olika länder för mer information. På VaccinationsGuiden hittar du mycket bra tips kring vaccinationer och hälsoråd för resan.

Ta de vaccinationer eller läkemedel (till exempel vaccinering mot japansk encefalit eller malariaprofylax mot malaria) som krävs för att undvika att bli smittad. Tyvärr finns inte läkemedel eller vaccin mot alla sjukdomar, ex. zikavirus, så utför ändå de åtgärder som är nödvändiga för att inte bli myggbiten. 

 

Mer fakta om mygg

Det finns som sagt flera typer av myggor, en del av dem bär på sjukdomar och del andra gör det inte. Myggor i Sverige sprider sällan sjukdommar till människor men i varmare länder kan de sprida allvarliga virus som bl.a. malaria, zika och denguefeber.

De flesta myggor äter från solnedgången och framåt, båda könen lever på näring från blomsaft och frukter. Därtill behöver honan blod och dess proteiner för att kunna producera ägg. Efter parning ger sig honan ut på jakt efter blod. Honan använder sina kraftfulla sinnesorgan för att uppfatta och lokalisera kroppslukt, koldioxid, värme och fukt som utgår från värden. Vuxna myggindivider kan flyga flera kilometer i jakt på mat och honan följer spår mot vinden tills hon hittar värden.

Själva myggbettet (eller egentligen sticket) innebär att honan tränger genom värdens hud med sin snabel till ett blodkärl från vilket hon suger blod. Myggan suger en mängd blod som motsvarar dess egen vikt. Medan myggan suger blod passerar saliv som verkar antikoagulerande genom huden, vilket gör att blodet inte koagulerar och kletar ihop sig utan fortsätter att flöda. Det är inte själva sticket utan mottagarens allergiska reaktion på detsamma som orsakar det kliande märket som blir kvar.

Blodet från måltiden startar produktionen av ägg och ger näringsämnen som krävs för att ägeen ska utvecklas. Myggans förvandling sker sedan i fyra stadier, från ägg, larv, puppa till fullvuxen. Äggen, mellan 30-350 ägg beroende på art, befruktas från den lagrade sperman just innan de läggs.

Myggägg är spolformade och ca 1,5 mm. Äggen läggs antingen på ytor som omger vatten, i små flytande konstruktioner av ihopklumpade ägg eller läggs var för sig spridda över vattenytan, även detta beror på art av mygga.

Äggen kläcks efter några dagar och larven simmar då fritt. Larven får föda genom munnens borstar som fångar organiska partiklar från vattnet. Man kan enkelt säga att mygglarven betar på alger, växter och organiskt material i vattnet. Vissa myggor får sin föda på olika djup i vattnet medan andra endast kan få föda från vattenytan.

Copyright © 2017 Pinweel AB
To top