Råttor: den ultimata guiden

Råttor trivs utmärkt i de miljöer vi människor skapat. Det finns rikligt med föda i våra sopor, avloppsledningar och undangömda platser i och kring hus ger bra skydd och boplatser. Råttorna förökar sig snabbt, en enda hona kan föda 100 råttungar inom ett år. Vår guide visar hur du kan bli av med råttorna.

 

Innehåll:

  1. Kort om rattor
  2. Råttor och smittspridning
  3. Så vet du om du har råttor
  4. Checklista förebyggande åtgärder
  5. Hindra att råttor kommer in via avlopp
  6. Så bekämpar du råttor
  7. Hjälp finns att få
  8. Mer fakta om råttor

 

Kort om råttor

Råttor är ganska imponerande i det att de kan ta sig in på de mest oanade och omöjliga sätt i ett hus. Bland annat kan de klättra flera våningar på insidan av ett vertikalt avloppsrör, utan ansats hoppa en meter och ta sig in i hål som är endast 20 mm (ännu mindre för en icke fullvuxen råtta).

Råttor har en anpassningsförmåga till sin miljö som närmast liknar människans. Den vanligaste råttan, brunråttan, finns i hela världen och även i hela Sverige. Dessutom trivs tyvärr råttan nära människor, på våra soptippar, i kloaker, lador och källare, till skillnad från de flesta andra djur. De kan också bli aggressiva och till och med attackera människor om de känner sig hotade.

Råttor äter det mesta - allt från frukt och säd till daggmaskar. De lever i omfattande gångsystem som de själva gräver ut för matförråd och bon.

Brunråtta

Bild: Brunråtta, Rattus norvegicus [© Hans-Jörg Hellwig, CC-BY-SA-3.0]

 

Råttor och smittspridning

Råttor kan sprida smitta via sin urin och avföring, till exempel salomonella, därmed räknas de också till kategorin skadedjur. De kan också göra skada på materiella tillgångar genom att tugga sönder böcker eller ännu värre elkablar.

 

Så vet du om du har råttor

Då råttor fortplantar sig mycket snabbt är det viktigt att så snabbt som möjligt upptäcka att man har ett råttproblem och agera. Följande tecken kan hjälpa dig att identifiera om du har råttor i hem eller sommarstuga:

  1. Råttspillning liknar stora riskorn, är mörkbrun och har en avsmalnande spindelform. En råtta producerar upp till 40 spillningar per dygn.
  2. Skrapljud nattetid tyder på råttor, troligtvis svartråttor som är exceptionella klättrare. Brunråttor är inte lika bra klättrare men kan höras gnaga eller springa.
  3. Spår i dammiga utrymmen indikerar att det är en väg använd av råttan. En test är att strö fint mjöl eller talk där man misstänker att råttor rör sig och nästa dag undersöka om spår lämnats.
  4. Gnidmärken uppkommer ibland från fett och smuts från råttans päls när den springer längs med lister eller andra föremål.
  5. Gångar är ett av de tydligaste tecknen på att råttor inte bara varit på en plats utan etablerat sig.

 

Checklista - förebyggande åtgärder

Det finns mycket du kan göra för att föregripa och kanske till och med slippa råttor. Viktiga områden att addressera är tätning så att råttorna inte tar sig in, få bort saker som kan utgöra gömställen, samt att reducera möjliga matkällor.

  1. Sök efter eventuella hål i husgrund och ventiler, täck för dessa med metallnät (med maskvidd 5 mm och trådtjocklek 0,7 mm). En råtta behöver endast ett hål på 20 mm för att ta sig in så var noggrann.
  2. Klipp gräs kort runt huset, det tar effektivt bort skydd för råttor och de blir mer utsatta.
  3. Undvik buskar, träd, klätterväxter och plantor nära husfasaden. Likaså vedstaplar eller utemöbler när fasad bör undvikas då råttorna kan använda dessa för att klättra till öppningar högre upp i huset.
  4. Mata inte fåglar eller husdjur nära huset och om du gör det se till att få bort spill och rester efteråt.
  5. Se till att lock på sopkärl försluter ordentligt och om du har kompost bör den placeras långt ifrån huset och vara stängd - allt för att minska råttornas tillgång till föda.
  6. Lämna inte fröer tillgängligt i förråd/ garage/ carport.
  7. Under altaner och dylikt bör det vara rent och undvik bråte i allmänhet.

 

Hindra att råttor kommer in via avlopp

Det är vanligt att råttor bor och uppehåller sig i och kring våra avlopp. Gångarna ger bra skydd samtidigt som de utgör perfekta transportvägar som underlättar för råttorna att förflytta sig snabbt mellan olika platser - helt skyddat från rovdjur.

Följande kan du göra för att se till att råttorna inte använder avloppsvägen in i din fastighet:

  • Sätt galler för öppna golvbrunnar t.ex. i utrymmen som källare 
  • Se till att vattenlås är fyllda i alla fastighetens golvbrunnar
  • Byt läckande/ trasiga vattenlås
  • Undvik att spola ned fett i avlopp då detta sätter sig som avlagringar och lockar till sig råttor
  • Avlägsna outnyttjade avloppsledningar i och kring fastigheten
  • Se till att avloppsledningar och brunnar är täta
  • Se till att täta rör och ledningar i fastigheten - exempelvis kring diskho och handfat

Det kan vara bra att veta att kommunen har ett ansvar för råttbekämpning i sina avloppsledningar (alltså de delar som ligger utanför tomtamark). 

 

Så bekämpar du råttor

Fäljande är de viktigaste motmedlen för att bekämpa råttor:

  1. Elektriska råttfällor: dödar råttor humant genom krafitiga elstötar. Betas enkelt med ex. bacon, rökt lax eller kattmat och töms i soporna vid fångst. Endast för inomhusbruk, se ex. Aosion elektrisk råttfälla.
  2. Automatiska mekaniska fällor: avancerat system som fungerar för omfattande råttbekämpning eller inom stora områden. Laddas med CO2-patron och är därefter automatiska i upp till 24 fångster. Se ex. Goodnature A24.
  3. Klassiska råttfällor: sätt ut fällor, gärna många och utspridda i huset, finns både färdigbetade och o-betade.
  4. Ultraljudsskrämmare: ett aningen modernare sätt att hålla råttor borta. Ljudet stör råttor men inte människor och husdjur (bortsett tam-gnagare).
  5. Elektromagnetiska råttskrämmare: sänder ut pulser via byggnadens elledningar och skrämmer bort råttor. Detta sätt fungerar också bra om man vill bli av med råttor utan att skada djuren eller slippa att ta hand om döda råttor.
  6. Levandefångstfällor: innebär också att du slipper skada djuren och kan släppa ut dem på ett trevligt ställe långt bort. Fångst och transport kan dock vara stressande för dig men framförallt för råttan som är lättstressad.
  7. Råttgift: är effektivt men bör användas efter andra åtgärder visat sig otillräckliga då giftet har en attraktiv doft för råttor och kan locka råttor från omgivningarna eller ännu värre kan skada husdjur. Man kan också ha oturen att en råtta dör i huset och börjar lukta (detta är dock väldigt sällsynt eftersom giftet är utformat så att råttor ska bli törstiga av giftet och söka sig utomhus till vatten).

Oavsett hur du gör dig av med råttorna bör du se över förebyggande åtgärder för att slippa att råttproblemet kommer tillbaka.

Om egna försök att bli av med råttorna är fruktlösa bör du kontakta ett bekämpningsföretag som gör en professionell sanering.

Se också blogginlägget om Goodnature kolsyrefälla som på senare år blivit det populäraste sättet att giftfritt bekämpa råttor i stor skala.

 

Hjälp finns att få

Tänk på att beroende på din bostadssituation och varifrån problemet härstammar så finns olika möjligheter till hjälp:

  • Som hyresgäst har du rätt att kräva av fastighetsägaren att ombesörja sanering, förebyggande åtgärder och/ eller bekostad självhjälp.
  • Om du är fastighetsägare är tomt och bostad ditt ansvar men du kan ofta nyttja hemförsäkringen för att få hjälp.
  • Om råttorna kommer från kommunala avloppsnät och inte råtthål direkt på din tomt så har kommunen ett ansvar för att åtgärda problemet. I sådant fall ta kontakt med din hemkommun i form av en felanmälan. Det kan dessutom röra sig om ett hål i en rörledning som kommunen ändå har ett intresse i att åtgärda.

 

Mer fakta om råttor

Råttor är allätare, lever de i naturen innebär det oftast att de har växtdelar som huvudföda, exempelvis frön och nötter. Brun- och svartråttor är vad som kallas kulturföljare, de äter allt vi människor äter i form av det vi lämnar som sopor, men även diversen annat som papper, plast och dylikt. Som allätare kan råttor smaka på det mesta, även då till exempel grisar eller sovande människor.

Brunråttorna blir cirka 20-25 cm långa men kan bli ända upp till 30 cm, svans ej inräknad. Hanar kan väga upp till ett halvkilo och i några få fall har individer som närmar sig 1 kilo i vikt hittats. Råttorna är i regel bruna ovanpå och gråa under med runda tjocka öron.

Råttor har en spetsig nos och en kluven överläpp. Råttan har 16 tänder varav framtänderna saknar rot och fortsätter växer under hela råttans livstid. Detta är också anledningen att råttor är tvungna att gnaga för att slita ner ytan på dessa tänder till en lämplig storlek.

Råttor har inga svettkörtlar utan kroppens värme regleras istället genom att blodkärl vidgas i kroppsdelar utan hår såsom svansen.

Råtthonor föder generellt 7-8 ungar per kull och kan föda upp till 12 ungar eller mer. Vid riklig mattillgång kan en råtthona få en ny kull var 3-4 vecka. En enda hona kan alltså föda över hundra ungar på ett år. Sedan eftersom råttor blir könsmogna efter bara 2-4 månader kan förökningen gå extremt snabbt.

Copyright © 2017 Pinweel AB
To top