Grävling - snabbguide

Att grävlingar attackerar människor är ytterst sällsynt. Dock är det desto vanligare att de skadar odlingar eller gräver gryt och gångar som förstör tomtmark eller i värsta fall hus. Dessutom anlägger grävling ofta massor med latringropar i närheten av sitt gryt.

Trots att grävlingstammen i Sverige är ca 300.000 djur så stöter vi sällan på grävling. Dels för att grävlingar är skygga och nattaktiva djur, dels då grävling föredrar skogslandskap där det finns rikligt med föda och skyddande vegetation.  

 

Kort om grävling

Grävling (latin: Meles meles) är ett mårddjur. Grävlingar lever i grupper om upp till 12 individer inom hävdade revir. Oftast är reviren så stora som 50-150 hektar.

Grävling har dålig syn och är inte en särskilt duktig jägare. Istället samlar eller plockar snarare grävlingar den föda de kommer åt, de är allätare. Huvuddelen av födan består av daggmaskar som grävlingen lokaliserar med hjälp av känslig hörsel och doft. Grävlig äter också bl.a. smådjur, ägg, bär, frukt, säd mm. 

Att grävlingen äter fågelägg och fågelungar kan hota känsliga arter. Att säd står på menyn gör att åkrar kan bli utsatta och då med risk för stora förluster i skörden.

Grävling Meles meles

Bild: Europeisk grävling, Meles meles. © Stick.se

Så känner du igen en grävling

Grävling har en päls och teckning som gör den lätt att känna igen. Undersidan är mörk medan ovansidan är ljusare silvergrå. Grävlingen har ett vitt ansikte med svarta markerade ränder som löper från nostippen, över ögon och öron, för att sedan gradvis övergå till en silvergrå färg i nacken.  

Fullvuxen är grävlingen ca. 75-98 cm lång. En vuxen hane väger ca. 9-17 kg medan en hona väger 6,5-14 kh.

 

Där hittar du grävling

Grävling eller europeisk grävling som den också heter finns utbredd över hela Europa. I Sverige finns en grävlingsstam om uppskattningsvis 300.000 individer. Lejonparten av stammen finns i Sveriges sydligaste fjärdedel, men i övrigt finns grävling överallt utom i fjällvärlden, landets nordligaste delar och Gotland.

Grävling går i en sorts dvala och sover under kalla vintermånader, dock inte riktigt en hibernering då kroppstemperaturen inte sänks så mycket. Under årets övriga månader kan man stöta på grävlingen, framförallt då nattetid när grävlingar är mest aktiva.

Grävlingar bor i s.k. gryt, oftast egengrävda hålor men även naturliga hålor i berg eller av klippblock - generellt på frostfritt djup. Gryten är hela 60 meter i diameter och med flera våningsplan. Dessutom består gryten av ca. 300 meter gångar och rum, med flera in-/utgångar från grytet. Grävlingarnas gryt delas av flertalet individer och ibland även rävar, grytet nyttjas i årtionden eller i vissa fall århundraden!

Främst finns grävling i skogar och platser med vegetation som ger bra skydd och god tillgång på föda. Men det är inte ovanligt att grävlingar också dyker upp i bostadsområden, parker eller till och med i städer.

Spår efter grävling utöver de gropar som utgör latriner kan vara så kallade “grävlingstrattar”. Dessa är egentligen konformade märken som uppkommer i mjuk mark när grävlingen trycker ned nosen i jakt på något ätbart. Ofta kan man också hitta hår kring ingångshål till gryt och gångar som skvallrar om att det är grävling som är den som besitter grytet.

 

Skador som grävling orsakar

Framförallt gör grävling skador i kommersiell odling av säd i sin jakt på föda. Till exempel så bryter grävlingar av havrestrån för att komma åt sädeskornen vilket kan ge omfattande förluster i skörden.

Grävling är oftast inte farlig för människor. Grävlingen är skygg och flyr hellre än fäktar illa, de bits endast i enstaka fall om de blir överraskade och känner sig mycket hotade.


 Visste du: det finns myter om att grävlingar biter tills de hör ben krossas, och att käkarna låser sig när grävlingen biter. Ingen av dessa myter stämmer.


I trafiken är grävling precis som annat småvilt en risk för olyckor. Dock så gör grävlingens ringa storlek att olyckorna oftast är värst för grävlingen själv.

Gångar och gryt på tomtmark och vid eller under hus kan påverka markens bärighet och beskaffenhet. Grävlingar föredrar att bygga sitt gryt i dränerad mark vilket gör att det är extra vanligt att gryt byggs invid jordkällare eller husgrunder där mänsklig aktivitet är låg.

Dessutom gör grävling latringropar i anslutning till grytet vilket gör det än mindre attraktivt att dela tomt med grävlingarna. 

 

Så slipper du grävling

Om du märker att grävlingar börjat bygga bo på tomten så är det viktigt att agera snabbt och då försöka skrämma bort grävlingarna innan de flyttat in ordentligt. Du kan vidta följande åtgärder:

1. Skrämma: Placera tygbitar med parfym och andra starka dofter där du observerar att grävling varit aktiv. I övrigt så är alla sorters mänsklig aktivitet bra då det visar grävlingen att platsen inte är ostörd och fredad. 

2. Skydda/täta: Om du fått gångar kring grund, under altaner och liknande så bör dessa tätas. Du kan fylla igen hål samt exempelvis sätta gnagarskyddsnät för att hindra grävlingar att ta sig in under en altan eller dylikt.

När grävlingar väl etablerat sig så är det framförallt skyddsjakt som krävs:

  • Stora fångstfällor för räv eller specialanpasade för grävling kan användas. I form av bete så fungerar det mesta eftersom grävlingen är en allätare, till exempel fisk eller söta saker som honung eller sirap.
  • För den som inte jagar själv så kan man ta kontakt med sin kommun och be att få kontakt med viltvårdare, alternativt kontakta en lokal jaktorganisation. Dessa är oftast behjälpliga i att avlägsna grävlingar som bosatt sig på fel ställe.
  • Rovdjurskontroll kan ske närhelst på året men annars sker grävlingsjakt främst nattetid augusti till oktober.
Relaterade produkter
Copyright © 2020 Stick AB
To top