Lövplattmask - bekämpningsguide

I november år 2024 upptäcktes en ny invasiv art i Skåne, lövplattmasken. Den hade spridit sig till Sverige, sannolikt med växter från Nederländerna och Tyskland. 

När mödarsniglar började etablera sig i Sverige begicks misstaget att man inte tog problemet på allvar från start utan tog för givet att de inte skulle överleva svenska vintrar. Bekämpning med full kraft från början sattes inte in, vilket ledde till att arten hann etablera sig innan åtgärderna påbörjades. 

Mycket lite är ännu känt om lövplattmask, såsom om/hur den kan överleva i svensk natur och klimat. Det är nu bekräftat att den åtminstone överlever milda vintrar. Ett stort problem är också att masken inte tycks ha några naturliga fiender i Sverige. Dess framfart som invasiv art riskerar därför att bli explosiv, likt det som skett med mödarsniglar. Åtgärder sätts därför in och det är ytterst viktigt att förhindra spridningen. 

Masken kryper ovan jord och gömmer sig likt sniglar under löv, stenar, krukor, ved och andra som finns på marken. Den är mest aktiv efter skymningen. Lövplattmasken är slemmig vilket gör den lättare att upptäcka på kvällen med hjälp av en ficklampa då ljuset reflekteras på masken.

Skador som lövplattmask orsakar

Än så länge känner vi inte till så mycket om lövplattmasken mer än att den riskerar påverka hela vårt ekosystem i jorden. De arter som lövplattmasken äter (är predator på) såsom daggmaskar kan minska avsevärt och då påverka andra arter som livnär sig på dem, tex fåglar. Fåglar riskerar i sin tur att minska vilket påverkar vidare led av predatorer - dvs. ekosystemet är rubbat.

Plattmaskens intåg kan även leda till negativa konsekvenser för jordbruk och odlingar (samt även hemträdgårdar), detta då daggmaskar fyller en viktig roll för nedbrytningsprocessen i marken. Daggmaskar bryter ner växter och skapar ny jord och ser till att jorden hålls porös och luftig, vilket är viktigt för växternas förutsättningar. Även detta är en rubbning av ekosystemet som kan leda till omfattande och svåröverskådlig skada. Om lövplattmasken sprider sig över Sverige och lyckas etablera sig riskerar det att slå hårt mot vårt ekosystem och våra inhemska arter. 

Så blir du av med lövplattmask

I nuläget finns det dessvärre ingen fastställd metod att utrota lövplattmaskar. Regeringen fattade ett beslut om nödåtgärder för att bekämpa denna lövplattmask som började gälla den januari 2025. Beslutet innebär i korthet att det inte är tillåtet att föda upp eller hålla arten (kanske självklart). Man får inte heller (avsiktligt) transportera den, eller släppa ut den i miljön. Om en lövplattmask observeras ska det rapporteras till Länsstyrelse och artportalen.

Att spåra maskens spridning är en viktig aspekt, som dessutom alla kan bidra till. Om en plattmask hittas ska den dokumenteras och rapporteras in till Länsstyrelsen och artportalen. Därefter ska masken dödas och man ska undersöka om det kan finnas fler individer kring platsen för fyndet. 

Hälften av alla växter som säljs i Sverige är importerade, ofta från tex. Nederländerna där lövplattmask är vanligt förekommande. Då arten hittills endast har hittats på nyköpta växter som kommer direkt från plantskolor och växtaffärer så har de som säljer växter ett stort ansvar i att kontrollera plantorna som är köpta via utlandet, innan de säljs vidare till privatpersoner. Kontrollerna innebär att jorden och rötterna undersöks. 

Läs också vår Checklista - hindra spridning av lövplattmaskar, eller mer om skadedjursbekämpning generellt vilket behandlar bekämpningsmetoder, växtskyddsmedel, lagar och regler mm. som kan vara bra att känna till.