Många av fåglarnas naturliga vistelseplatser försvinner i och med att mänsklig bebyggelse breder ut sig. Samtidigt erbjuder människans miljö ofta mycket gynnsamma förhållanden för fåglar i form av skydd och tillgång till föda. Konsekvensen blir ofta att vi får fåglar närmre oss än vad vi är komfortabla med.

De fågelarter i Sverige som ofta upplevs som ett problem inkluderar stadsduva, turkduva, mås, trut, stare, gråsparv och kanadagås.

 Bild: Kanadagås, Branta canadensis? [© Bengt Nyman, Attribution 2.0 Generic]

Fåglar kan vara skrikiga, störande och ohygieniska men är egentligen inget skadedjur, likväl skapar framförallt fågelspillning stor irritation. I hemmet speciellt på ägodelar som vi kommer i kontakt med såsom utemöbler eller sittplatser i öppna båtar. Fågelspillning på bilar kan ge upphov till lackskador och på båtar kan det skada gelcoaten, men fordon försöker de flesta ändå hålla rena av estetiska skäl. Därmed ser vi ofta ett behov av att skrämma bort fåglar kring bostäder, butiker, marinor, parkeringar och liknande platser.

Fåglar kan också sprida sjukdomar som E.Coli och Salmonella, men det är idag ovanligt. De kan göra viss skada på fastigheter, främst genom att lossa takpannor eller sätta stopp i hängrännor, men detta är ovanligt och leder oftast endast till ringa materiella skador. Fågelbon kan dessutom skapa problem genom att husera andra skadedjur som fågelkvalser eller loppor.

• Fågelspillning på ytor som du använder (ex. utemöbler) eller fordon som bil eller båt
• Fågelskrik till en grad att det stör exempelvis hemmajobb eller sömn
• Skräp från fågelbon, fjädrar och dylikt
• Problem med att fåglar snabbt ger sig på föda som står obevakad utomhus
• Fåglar som krockar med fönsterrutor eller flyger in i huset

Under häckningsperioden är fåglar fredade i hela Sverige. Denna tidsperiod är 1 april till 31 juli, under vilken tid det är förbjudet att ens röra ägg eller fågelbon.

Övrig tid på året är det tillåtet att avlägsna gamla, påbörjade eller befintliga bon givet att det inte är i ett område med speciellt fågelskydd eller av en art med speciellt skydd (ex. havsörn).

Det finns idag flertalet produkter på marknaden för att säkert avhysa fåglar utan att de tar skada, som är både kostnadseffektiva och miljövänliga:

• Fågelskrämmor: simulerar rovfågels siluett och rörelsemönster och avskräcker därmed fåglar över en stor yta.
• Attrapper (ex. rovfåglar eller ormar): enkelt och diskret sätt att hålla fåglar borta från exempelvis altaner, bryggor och båtar. - Fönsterdekaler: placeras på fönsterrutor som fåglar annars riskerar att krocka med.
• Elektroniska fågelskrämmor: sänder ut höga skrämselljud som håller fåglar borta.
• Fågelspikar: placeras där fåglarna vanligtvis vilar, söker skydd eller bara "sitter" och håller en yta fri.

Fågel (Aves) som klass är tvåbenta, endoterma, äggläggande ryggradsdjur med vingar, fjädrar och näbb. Särskiljande för fåglar gentemot andra djur är deras fjäderdräkt. Många fåglar kan flyga men långt ifrån alla. Dett finns ca 10.000 observerade fågelarter i världen, med spridning från Arktis till Antarktis. Vissa fåglar är dessutom helt anpassade för att leva på världshaven, de spenderar endast tid på land under korta perioder när de häckar.

Fossil tyder på fåglars evolution från köttätande dinosaurier omkring 200 miljoner år sedan. Under 1990-talet fann man i Kina befjädrade dinosaurier i fossil form vilket till viss del suddar ut gränsen mellan dinosaurie och fågel.

Fåglar är sociala djur som kommunicerar genom läten (sång) och visuella signaler. De uppvisar sociala beteenden såsom flockbildning, jakt och att tillsammans mobba/ jaga bort rovdjur.

Mänsklig aktivitet tros ha utrotat omkring 130 fågelarter sedan 1600-talet och idag är ytterligare 1.200 arter hotade, trots omfattande skyddsinsatser.

De fågelarter i Sverige som ofta upplevs som ett problem inkluderar stadsduva, turkduva, mås, trut, stare, gråsparv och kanadagås.