Snytbagge - bekämpningsguide

Snytbaggen må se lustig ut med sitt stora snyte (nos) som lagt grund för namnet. Men man ska inte missta sig, snytbaggen är tillsammans med granbarkborren Sveriges ekonomiskt skadligaste skogsskadeinsekt, den förstör värden för hundratals miljoner årligen.

Snytbaggen är ett skadedjur i skogsbruket, men helt harmlös i ett hus om man skulle hitta den där.

Snytbaggen orsakar hundratals miljoner i merkostnader för skogsbruket i Sverige både genom förstörda barrträdsplantor och genom de kostnader som förebyggande åtgärder medför.

Kort om snytbagge

Det finns fyra arter snytbagge i Sverige men det är arten vanlig snytbagge som orsaker de största skadorna i skogen, även om mindre snytbagge och stor snytbagge också gnager på barrträdsplantor i viss omfattning.

Snytbaggen äter barken av både tunna grenar och plantor. Plantorna är dock det stora problemet - snytbaggen gnager av barken och när dessa blir ringbarkade dör plantorna då barken är nödvändig för att plantorna ska kunna transportera näring och vatten i växten.

Bild: Vanlig snytbagge, Hylobius abietis. © Stick.se

Så känner du igen snytbaggen

Snytbaggen tillhör vivlarna (en familj inom skalbaggarna) och förekommer i hela landet. Den vuxna individen är 8-14 mm och svart med gula, lite håriga fläckar. Den har också en tydlig “snabel”.

Snytbaggen kan förväxlas till utseendet med släktingarna oronviveln och tallvivleln, då de är lika stora och både har håriga fläckar. Snytbaggens snyte (snabel) är dock längre och tallviveln har antennerna är fästade mitt på snytet istället på i änden.

De fullvuxna larverna är längre än skalbaggen, mellan 14-16 millimeter med vit kropp och brunt huvud.

Det säkraste sättet att känna igen snytbaggen är kanske på de angrepp den orsakar: plantor med avgnagd bark, ofta ringbarkad, är ett säkert tecken på snytbagge.

Skador som snytbaggar orsakar

Snytbaggen går slumpvis omkring på ett hygge och kan när den närmar sig en planta använda doftsinne och syn för att lokalisera den. Gnaget är oftast längst ner på plantan eftersom snytbaggen kommer i kontakt med den delen först. Den kan dock gnaga under markytan och även högt upp på plantan när konkurrensen om plantorna är stor (vid kraftiga angrepp).

De nygnagda plantorna avger terpener (träolja) vilket i sin tur attraherar fler snytbaggar. Det gör att om en planta väl är angripen av en snytbagge, så kommer den troligen att attackeras av andra individer och därför är dödligheten på plantorna hög då de snabbt ringbarkas.

Snytbaggens livscykel

Snytbaggen är beroende av att det blir över 18 grader en period under våren, detta då deras svärmning aktiveras vid denna temperatur. Vid svärmningen så flyger snytbaggen iväg i jakt på lämpliga områden att hitta föda, para sig och lägga ägg.

Snytbaggar attraheras naturligt av terpener, då dessa avges av små plantor som blivit angripna av andra snytbaggar - ett säkert tecken på att det finns föda för snytbaggen med andra ord. Terpener avges i enorma mängder när skog avverkas - doften av avverkad skog känner många skogsägare igen. Därför är dessa områden som konstgjorda jättemagneter för svärmande snytbaggar.

Snytbaggen äter dock inte av äldre träd eller stubbar, utan är beroende av att det finns små färska grenar eller plantor att äta av - dvs en nyplantering.

Snytbaggen blir könsmogen efter tre så kallade "gnag": höst, vår och sommargnag. Det är bara vid “gnagen” som de äter bark från plantor och tunna grenar, tre rejäla skrovmål med andra ord som banar väg för nästa generation snytbaggar.

Snytbaggen lägger sedan sina ägg följande vår, efter att ha svärmat. De lägger äggen under jorden invid eller under tjocka rötter till döda eller skadade träd (ett hygge är därför perfekt). Varje hona lägger 1-2 ägg om dagen, sammanlagt ca 100 ägg under sin livstid.

Dessa ägg kläcks till larver på hösten och larverna äter sidan av det döda trädets rotsystem. När vintern närmar sig så gräver larven in sig i en tjock rot och övervintrar. Då både larver och vuxna insekter övervintrar under marken (de vuxna djuren övervintrar i mulljord) behövs en djup tjäle för att populationen ska ta skada av kylan. Larverna blir följande sommar till puppor och när hösten kommer kläcks den färdiga snytbaggen.

Snytbaggeangrepp cykler

Snytbaggens utveckling tvåårig vilket innebär att ett snytbaggeangrepp på våren kan leda till en fördubbling av angreppen 1,5 år senare på hösten när alla nya snytbaggar kläcks. I Norrland kan dock generationstiden vara förlängd från 1,5 år till upp till 4 år pga kallare klimat.

Populationen snytbaggar klingar sedan av, dels för att de nya snytbaggarna svärmar följande vår vid 18 grader och då flyger iväg, samtidigt som de äldre snytbaggarna dör och lägger allt färre ägg. Snytbaggen lever i fyra år och därför är ett snytbaggeangrepp helt över efter fyra år (nya snytbaggarna migrerar alltid).

Därav, väntar du 5 år efter att ha avverkat (och ev. attraherat snytbaggar) så är risken minimal att de nya plantorna drabbas av angrepp eftersom den ursprungliga populationen dött av ålder.

Faktorer som påverkar angreppets storlek

Det är i huvudsak sju faktorer som avgör hur omfattande och skadligt ett angrepp av snytbaggar blir:

Geografi

Snytbaggen huserar främst i södra och mellersta Sverige men finns i hela landet. I norrland är den vanligast i kustområden då dessa är klimatmässigt mildare. Sluttningar mot söder och höjder tenderar att ha mer angrepp av samma anledning.

Plantans art

Snytbaggen gnager på både tall- och granplantor. Av introducerade trädslag är särkilt douglasgran och sitkagran mycket attraktiva för snytbaggen. Det finns även genetiska variationer inom arterna och denna kan vara så stor som 10-20% - detta är dock ännu bara på forskningsstadieum.

Gödsling

Konstgödsel gör att trädets underbark (floemen - där sockerlösning/näring transporteras) blir mer näringsrikt och då mer populära hos snytbaggen - troligen pga fosforinnehållet i konstgödeln.

Plantans kondition

Ju grövre plantan hunnit bli desto större förmåga att stå emot angrepp har den. Vid 10-12mm stamdiameter har plantan markant större motståndskraft och ur den värsta riskåldern. Barrotsplantor är av denna anledning fördelaktiga.

En planta som haft för lite vatten (vattenstress) innehåller mer kväve vilket snytbaggen föredrar och blir därför mer attackerad - ett fuktigt hygge är att föredra. Även brandskador ökar risken för snytbagge. Vattenstress är en av de absolut starkaste faktorerna.

Plantans jordmån

Snytbaggen föredrar mulljord (som den även övervintrar i) och ogillar mineraljord. Om jorden närmst plantan (5-10cm radie) är mineraljord så minskar risken för angrepp. Det gör att markberedning minskar risken för angrepp.

Alternativ föda

Om snytbaggarma har alternativ föda så minskar angreppen på plantorna. En skärmställning med 80-100 träd per ha gör att snytbaggarna istället äter i skärmträdens kronor. Antalet snytbaggar är dock oförändrat på hygget även om plantorna klarar sig bättre.

Kvarliggande grot eller ris är inte en riskfaktor för snytbagge, men fungear inte heller som alternativ föda.

Hyggesålder

Ju färskare hygge desto mer terpener utsöndras från de avverkade träden. Om man väntar i 5 år efter avverkningen är hygget att betrakta som säkert då eventuella snytbaggar dött av ålder och inte lyckats utfodra en ny generation könsmogna snytbaggar. Av samma anledning är självföryngring relativt säkert då plantorna uppnår för snytbaggarna attraktiv ålder först när för lång tid har gått för snytbaggarna. Självföryngrade plantor tenderar även att ha ett bättre kodförsvar än plantor från plantskolor.

Så slipper du snytbagge

Att bekämpa ett pågående snytbaggeangrepp är svårt, dyrt och kräver ihärdiga och långsiktiga insatser. Därför rekommenderar vi att alltid fokusera på förebyggande åtgärder och riskminimering för att undvika och begränsa ett eventuellt angrepp. Flera åtgärder kan med fördel kombineras då de verkar kompletterande med “barriärer” på olika avstånd från plantan.

1. Kemiskt med incekticid

Det finns idag (2019) två godkända medel att använda mot pågående angrepp.

Forester är godkänt till och med sista oktober 2020. Imprid Skog får numera bara användas med anstånd till och med sista december 2020. Dock är det bara Imprid Skog som är godkänt för FSC-certifierad skog, och då måste anstånd sökas.

2. Hormonbehandling

Med hjälp av hormonet metyljasmonat så förbättras plantans eget kodförsvar som används mot både snytbagge men även svampar mm. Denna metod är vanlig inom jordbruket, men är fortfarande bara på försöksstadie inom skogsbruket. Effekten är positiv men verkningsgraden är ännu inte kartlagd.

3. Beläggning på plantan

På plantskolan beläggs plantan med ett gnagskydd i form av en täckande barriär. Alla preparat (tex Cambiguard, Conniflex, Woodcoat, Hylonox) fungerar på liknande sätt. En seg massa täcker 10-15cm av barken och gör att snytbaggarna inte kan gnaga. Det är väldigt viktigt att massan verkligen täcker hela stammen och inte heller spricker när plantan växer, då snytbaggen kommer att leta efter minsta defekt i beläggningen. Tidigare vaxbehandligar har övergetts då dessa inte klarade sommartemeraturerna och smälte. Beläggningen ska kunna vara i två år dvs tills att plantan är motståndskraftig.

4. Barriärskydd runt plantan

Barriärskydd är en hylsa av plast eller papper runt plantan. MutiPro är exempel på detta, som är en papphylsa med parafinbehandling som gör att snytbaggen inte kan klättra över hylsan. Funktionen är bra så länge hylsorna inte går sönder eller något ligger på hylsan så att snytbaggen kan klättra över.

5. Markberedning

Syftet med markberedning är att ge plantan 5-10 cm mineraljord, vilket snygbaggen undviker. För att markberedningen ska vara effektiv bör två tredjedelar av plantorna vara satta i mineraljord. En ev skärmställning gör även att tillväxten av omkringliggande vegetation fördröjs, vilket förlänger effekten av markberedningen.

6. Skärmställning

Genom att lämna 80-100 träd per hektar ger man snytbaggen alternativ föda, vilket minskar ev angrepps omfattning.

7. Andra åtgärder

Se avsnittet Faktorer som påverkar angreppets storlek för andra saker som begränsar risk och omfattning på angrepp.

Läs mer om skadedjursbekämpning generellt, om bekämpningsmetoder, växtskyddsmedel, lagar och regler mm. som kan vara bra att känna till.

Relaterade produkter

Värdekit: 3st Mottlock® klisterfälla

Goodnature A24 kolsyrefälla - Startkit