Splintbagge - snabbguide

Splintbagge kallas ofta parkettbagge - ett namn som skvallrar om den typ av angrepp och skador som splintbaggar gör. Parkettbagge kan totalt förstöra parkettstavar, paneler och andra saker av ekträ. Som tur är splintbaggar fortfarande ovanliga i Sverige.

Splintbaggar kräver ganska speciella förhållanden för att klara sig. Splintbaggens larver behöver torr, hård och gärna solbelyst ekved för att klara sig. Den i Sverige naturligt förekommande eksplintbaggen är till och med rödlistad som “sårbar” art.

 

Kort om splintbaggar

Eksplintbagge (latin: Lyctus linearis) är den splintbagge som finns naturligt i Sverige. Från början fanns eksplintbaggen endast i tropiska områden men den har därefter spridit sig och återfinns nu i princip hela världen.

Den splintbagge vi oftast får problem med är dock inte eksplintbagge utan parkettbagge (latin: Lyctus brunneus). Parkettbagge hittar du i trä inomhus och de kan göra omfattande skada ekträ, tex. parkettstavar eller paneler.

Det finns även flertalet andra arter splintbagge som angriper tropiska lövträslag och bambu (som lustigt nog är en sorts gräs).

Eksplintbagge Lyctus linearis

Bild: Eksplintbagge, Lyctus linearis. © Stick.se

Så känner du igen splintbaggar

Splintbaggar är 2.5-5 mm långa. Jämfört med liknande och förväxlingsbara arter så har splintbaggar långa antenner (ungefär samma längd som halssköld och huvud tillsammans) och en smal avlång kropp. Halsskölden är också betydligt smalare än kroppssektionen som utgörs av täckvingarna.

Splintbaggarnas larver är 4-6.5 mm långa, ljusa mjölkvita, avlånga och aningen knubbiga till formen.

 

Där hittar du splintbaggar

Naturligt förekommer eksplintbaggen endast från Skåne till Uppland och Västmanland. Dock kan trävaror föra med sig splintbaggar även till andra delar. Speciellt andra arter splintbagge som kommer med trävaror från andra länder.

Det är främst i parkettgolv, virkesförvaring och möbler som splintbaggar finns och påverkar människor genom att förstöra trä.

Modern virkes/träproduktion innebär att virket snabbt torkas vilket har gjort att problem med splintbaggar minskat avsevärt. Framförallt kan importerade gods vara angripna som kommer från länder med en produktion som inte håller samma höga standard.

Tydliga tecken på angrepp av splintbaggar är de runda flyghål som splintbaggarna lämnar efter sig i träet. Trämjöl i form av fint puder kan också bli kvar. Dock kan det ta flera år innan ett angrepp blir synligt på träet.

 

Skador i trä av splintbaggar

Splintbaggelarven lever i och av träet, av stärkelse som finns i splintvedens celler. Angreppet sker dolt inne i träet och först när larven förpuppat sig så lämnar träet och lämnar ett cirkulärt hål som skvallrar om angreppet.  

Träet får omfattande skador, både på insidan omvandlas till fin pulvrig massa, samt estetiskt på utsidan i och med de utgångshål som blir kvar i träets yta. Eftersom ekträ är ett tämligen dyrt och attraktivt träslag blir angrepp på golv och möbler likaså kostsamma.

Angrepp trä splintbagge

 

Bild: Trä angripet av splintbaggen, flyghål av Lyctus brunneus. © Stick.se

 

Så blir du av med splintbaggar

Det går att förebygga angrepp av splintbaggar genom att använda träskyddsmedel. Träet behandlas med flytande träskydd vilket ger ett bra skydd mot flertalet träskadeinsekter under en lång tid, upp till 20 års tid. 

Vid angrepp av splintbaggar kan följande bekämpningsmetoder användas: 

  1. Uppvärmning: Splintbaggar klarar inte en temperatur om 55°C i över 2 timmar. Med värmebehandling eller tex. uppvärmning i bastu / torkrum blir du av med splintbaggarna. 
  2. Frysning: Splintbaggar som angriper tropiska träslag klarar inte temperaturer om 0°C i mer än 12 timmar. Eksplintbaggar kräver lägre temperatur för att bekämpas, uppskattningsvis -18°C i 12 timmar för att med säkerhet inte överleva.
  3. Gasbehandling: Professionella skadedjursbekämpare kan använda sig av giftgas som tränger in i träet och bekämpar splintbaggarna. Det finns också gasbehandlingar som är giftfria, exempelvis att luften ersätts med annan atmosfärisk gas än syre (tex. koldioxid). 

Tänk på att både frysning och uppvärmning kan eventuell färg på träet skadas, detta beror på att träet krymper / expanderar eller på luftfuktighet / kondens. Vid uppvärming bör luftfuktigheten kontrolleras för att minska risk för skador.


 Tips: Vid både frysning och uppvärmning så måste hela materialet nå den avsedda temperaturen. Det innebär att mer komplicerade och isolerande material kan behöva frysas/värmas längre tid än standardrekommendationen.


 

Relaterade produkter
Copyright © 2020 Stick AB
To top