Stenmård - bekämpningsguide

Det räcker med en öppning på 5 centimeter för att en mård ska kunna ta sig in. Väl inne i ett fordon, på en vind eller i en obebodd sommarstuga kan en ensam mård ställa till stor skada. Stenmård ger sig ofta på kablage i bilar vilket inte täcks av försäkringen och kan bli en mycket dyr historia.

Skogsmård har funnits i Sverige lika länge som oss människor och utgör oftast inget problem tack vare sin skygga natur. Men en ny sorts mård, stenmård, har börjat sprida sig upp över Nord-Europa och den kan i motsats till den infödda mården ställa till med stor skada. 

Kort om mård och stenmård

Mård (Martes martes) eller skogsmård som är det korrekta namnet är vårt största mårddjur, närbesläktad med mink och iller, samt utbredd över hela landet (utom Gotland). Mården är en anpassningsbar allätare som kan klara sig på allt från bär, ägg, insekter och harar i skogen till gårdshöns om det får chansen.

Det finns också stenmård (Martes foina) som länge varit ett problem i bland annat i Tyskland och även i vårt grannland Danmark. 2018 sköts den första stenmården i Sverige och därefter har fler rapporter kommit in bland annat om honor med ungar. Troligtvis är stenmården redan etablerad, iallafall i södra Sverige, och problem med mården lär öka.

Så känner du igen mård

Mård är ett mellanstort rovdjur med en total längd fullvuxen inklusive svans om 50-85 cm. Mårdens päls är mörk brungrå, eller brun och med en gul-vit strupmarkering. Mården har relativt stora öron jämfört med andra i Sverige förväxlingsbara mårddjur.

Mård ska inte förväxlas med mårdhund som är ett hunddjur utan släktskap till mården. Det är egentligen bara “mård” i namnet som djuren delar, i övrigt har de få likheter och mården är egentligen betydligt mer lik en mink eller till och med katt än hund.

Så ser du skillnad på skogsmård och stenmård

Stenmård är fortfarande mycket ovanlig i Sverige men ju vanligare de blir kan det vara bra att kunna se skillnaden. Tydligast skillnad ser man på:

• Mårdens haklapp som har en ljusare färg än den övriga kroppen. Stenmården har en helt vit haklapp som sträcker sig längre ned på frambenen. Medan skogsmården har en ljus eller gulvit haklapp som slutar innan benen.
• Stenmården har också en tydlig ljus nos medan skogsmården har mörk nos.

Där hittar du mård

Skogsmården är ett skogslevande rovdjur i hela Sverige förutom Gotland, den är mycket skygg och observeras sällan på öppna platser i skogen. Bäst trivs mården i gamla naturskogar och under perioder när rävbeståndet är lågt, konkurrensen från just räv är troligtvis det som gör att mården klarar sig sämre i brukade skogar.

 Tipsa: Om du tror att du observerat stenmård får du gärna skicka din observation till oss. Kännedom om hur den invasiva och skadegörande mården sprider sig i Sverige är av stor vikt.

Skador och problem som mård orsakar

Skogsmården är skygg och orsakar ytterst sällan skador för människor. Främst kan problem uppstå när människans och mårdens intressen överlappar, tex. att mården tar skogs- och fälthöns ute i naturen. I sällsynta fall har det hänt att en mård råkat komma in i tomma hus eller vindar och där ställt till med skador.

Stenmården är en betydligt värre skadegörare än sin kusin skogsmården, till del på grund av att den inte är lika skygg och oftare söker sig till mänskliga boningar och aktivitet. Till exempel kan stenmård ge sig in i bilar, husvagnar och andra fordon och där gnaga av kablar. Något som kan bli väldigt dyrt och svårt att åtgärda - speciellt eftersom försäkringar generellt inte täcker skador från mårddjur eller gnagare på fordon.

Stenmård skyr inte mänsklig aktivitet utan kan bli tämligen närgången. Det är inte ovanligt att de tar sig in i vindar på hus och där gör skada på isolering eller andra material. De är inte heller främmande för att ta sig in i hönsgårdar i jakt på föda.

Så förhindrar du skador från mård

• Specialanpassade skrämmare mot mård finns för montering i bilar och andra fordon, eller för skydd av fastighet. Skrämmarna sänder ut ljudfrekvenser som skrämmer bort mård.
• Tätning är det säkraste och mest långsiktiga sättet att slippa påhälsning av mård. Samtidigt minskar risken för påhälsning av möss eller ekorrar om tätningen utförs grundligt.
• Jakt på mård är tillåten under delar av året för jakträttshavare. Skyddsjakt kan utföras oavsett tid på året av kommunens viltvårdare i de fall mården riskerar göra skada eller utgör annan olägenhet. 
• Mårdfällor kan användas för bekämpning av mård. Dessa ska vara godkända som fångstredskap av Naturvårdsverket och har då ett typnummer.

Läs mer om skadedjursbekämpning generellt, om bekämpningsmetoder, lagar och regler kring jakt mm. som kan vara bra att känna till.