Kiselgur - mångsidig mirakelmineral mot skadedjur och mycket mer

Att kiselgur används mot skadedjur visste du säkert redan, men visste du att det också används i tandkräm, dynamit och djurfoder? Vi gräver djupare i ämnet kiselgur, vad det kan användas till och olika sorters kiselgur. Är det ett vanligt vitt pulver eller en mirakelmineral? Vi låter dig avgöra.

Kiselgur är egentligen en sorts jord (eng: diatomaceous earth), bestående av kiselalger som genomgått sedimentering. Alltså en naturlig mineral (fossilt stenmjöl) som byggts upp under miljontals år på sjö- och havsbottnar världen över.

Detta är kiselgur

Kiselgur är en typ av jordart som bildats då kiselalger (diamtoméer - encelliga vattenlevande organismer) har lagrats i sediment, även kallad diatomacéjord. Egentligen är det algernas skal som består av kiseldioxid som har bevarats.

Kiselalger återfinns i både salt- och sötvatten. Stora lagringar av sediment kiselgur finns idag i Tyskland, Danmark, Frankrike, Tjeckien och Nordamerika. Först hittades kiselgur i norra Tyskland kring 1863, och fram till första världskriget utvanns i princip all kiselgur från samma område i Tyskland. Det svenska namnet kiselgur är fortfarande väldigt likt tyskans kieselguhr och engelskans kiselguhr.

Själva jorden som utgör kiselgur har en vit, gråvit eller beige färg i ett rent tillstånd, men den kan också anta andra färger om den är förorenad på något sätt. I rent tillstånd består kiselgur av kiselalgers kiselskelett, dessa i sin tur består på kemisk nivå av kiselsyreanhydrid till 97% med 3% kemiskt bundet vatten.

Storleken på “kornen” i kiselgur varierar kraftigt från ca. 3 mikrometer (µm) till 1 mm, normal storlek är dock 10-200 µm.

 Visste du? Förstorat i mikroskop så liknar kiselgur små bitar av krossat glas.

Kiselgur är en mångsidig porös mineral som fyller många viktiga funktioner i diverse produkter, t.ex. används kiselgur mot skadeinsekter. Kiselgur har viktiga egenskaper såsom filtrerande, absorberande (fysikaliskt-sorptiva), slipande och kemiskt stabiliserande.

Kiselgur är giftfritt och säkert för människor

Kiselgur som används där människor eller djur kommer i kontakt med ämnet är hämtat från sötvattenmiljöer och medför inte någon hälsorisk. Denna form av kiselgur har inte krav på några faroangivelser (och då har t.ex. vanligt handdiskmedel faroangivelser).

Följande är möjliga (milda) hälsorisker av kiselgur:

• Kan irritera ögon.
• Kan irritera luftvägar.
• Kan ge upphov till irriterad eller torr hud.

Man bör alltså undvika att andas in damm vid hantering, skölja av händerna efter användning, samt skölja ögon ordentligt om man fått kiselgur i dem. Alltså ungefär lika farligt som helt vanlig sand och därmed mycket säker för människor och husdjur.

Kiselgur är ett bra miljöval

Sättet att utvinna kiselgur är i stora stenbrott, spridda i olika delar av världen som tidigare var sjö- eller havsbotten. Man utvinner helt enkelt kiselgur direkt från naturen. Men att kiselgur är ett naturlig ämne behöver i sig inte innebär att det är bra för miljön. Ta till exempel extrakt av krysantemumblommor som används i de flesta insektsgifter, tillika ett naturligt ämne, men giftigt för bin och vattenlevande organismer med långtidseffekter. Naturligt förvisso men långt ifrån ogiftigt, till skillnad från kiselgur som faktiskt är giftfritt.

Kiselgur som insektsmedel verkar mekaniskt mot insekter och torkar ut insekterna, dvs. de blir inte förgiftade. Omfattande utvärderingar och forskning har undersökt kiselgurs egenskaper och man har inte funnit giftiga egenskaper eller att det ackumuleras på ett negativt sätt i miljön. Det är alltså ett av få, eller kanske till och med det enda, riktigt miljövänliga insektsmedlet.

Kiselgur för bekämpning av insekter

Kiselgur används mer och mer till bekämpning av skadedjur. Tack vare sina unika egenskaper och att det erbjuder ett giftfritt alternativ till en bransch som tidigare förlitat sig mycket på nervgifter.

Det kiselgur som används för insektsbekämpning skiljer sig från kiselgur i allmänhet som används för andra användningsområden. För att kiselgur ska vara verksamt mot insekter får det inte vara värmebehandlat (kalcinerat), bör ha en genomsnittlig partikelstorlek på ca. 12 mikrometer, samt att det behöver ha en hög renhet.

Insekter som kommer i kontakt med kiselgur utsätts för en sorts mekanisk verkan där ämnet absorberar lipider från insekters vaxartade ytterlager på exoskelettet. En viktig funktions om vaxlagret har är att hindra vätska från insekten förångas i den omgivande luften. Kiselgur förstör den vätskehållande funktionen vilket gör att insekten förlorar vätska snabbare, torkar ut, och till sist dödar detta insekten. Enkelt kan man säga att kiselgur repar upp exoskelettet vilket efter en tid leder till att insekten dör av uttorkning

Som giftfritt bekämpningsmedel används kiselgur framförallt mot krypande skadedjur som vägglöss, myror, silverfiskar, kackerlackor, loppor och hönskvalster. Till viss del har kiselgur också testats mot sniglar (främst för att bekämpa mördarsniglar), men dessvärre motverkar den fuktiga miljön som blötdjuren befinner sig i kiselgurs bekämpande egenskaper.

En fördel med kiselgur jämfört med andra bekämpningsmedel är att insekter inte kan blir resistenta - detta då kiselgur fungerar mekaniskt. Enligt samma princip som medicintekniska produkter mot hårlöss där lössen kvävs av medlet, något som lössen inte har någon möjlighet att utveckla resistens mot. Denna fördel med kiselgur har har gjort att medlet snabbt blivit ett av de viktigaste i kampen mot växande problem med vägglöss som blivit resistenta mot flera typer av annan bekämpning.

Den vanligaste kiselgur-produkten för bekämpning av skadedjur är MyrNix.

Fler användningsområden för kiselgur

Genom historien har kiselgur använts till diverse spridda saker, från att fungera som ett milt slipmedel i tandkräm och ansiktspeeling, till att vara en stabiliserande ingredients som binder nitroglycerin i Alfred Nobels första dynamit.

I jordbruk och djurhållning används kiselgur för att hålla djurstallar torra och hygieniska eller som tillsats i foder för att förhindra att det klumpar sig. Lite kuriosa är att den kiselgur som används för hygienisk djurhållning är identiskt med kiselgur för att bekämpa skadedjur.

Idag är det vanligaste användningsområdet för kiselgur som filtermedium, för vattenrening, pooler, dryckestillverkning, rening av honung med mera. Kiselgur för dessa ändamål är kalcinerat, vilket ändrar ämnets egenskaper på ett önskvärt sätt.

Du kommer hitta kiselgur i fler produkter än du tror när du fått upp ögonen för mirakelmineralen. Till exempel finns kiselgur i kvalitativ kattsand som nyttjar dess absorberande och anti-klumpande egenskaper. I många produkter används också kiselgur som ett utfyllnadsmaterial, till exempel i tvål, målarfärg, papper och keramik. Till och med i kryddor för att minska risk för fukt och mögel.

 Visste du? Kiselgur används som hälsotillskott för både människor och djur (ex. hästar) för att rena matsmältning, stärka benstommen samt förbättra hårväxt.