Städning: den ultimata guiden

    Städguide

    Städning är viktigt för att minska risken att få problem med skadedjur och ohyra. Vi går igenom hur du kan städa husets alla skrymslen och vilka åtgärder som verkligen hjälper mot skadedjur.

     

    Innehåll

    1. Varför städar vi?
    2. Städa bort förutsättningarna för skadedjur
    3. Speciellt utsatta delar av hemmet
    4. Checklista - städning indelat per rum
    5. Städtips från professionella städare
    6. Städredskap och rengöringsmedel

     

    Varför städar vi?

    Ett välstädat hem naturligt för i stort sett alla människor. Ser man historiskt så har krav på hygien och hur rent ett hem “bör” vara varierat. Det senaste århundradet har normen för städning i västvärlden skärpts ordentligt, hand-i-hand med utveckling av ekonomiskt välstånd.

    Nuförtiden funderar inte ens de flesta på varför de städar, det är närmast en självklarhet. Men varför städar vi egentligen? Här är några bra anledningar till att städa ditt hem:  

    1. Slippa bakterier och sjukdomar som ett icke städat hem kan bidra till
    2. Undvika allergi på grund av damm eller kvalster
    3. Njuta av välbefinnande och sinnesro av att saker är ordnade och på sin plats
    4. Av sociala skäl - hemmet speglar de boende och många vill visa sin bästa sida för besökare
    5. Slippa problem med skadedjur - vilket vi kommer fokusera närmare på

    Städa bort förutsättningarna för skadedjur

    Det vanligaste sättet att få in skadedjur i sitt hem är att man själv tar med dem in tillsammans med något annat. T.ex:

    • Bananflugor kommer med från frukt du köpt i livsmedelsbutiken
    • Vägglöss följer med begagnade möbler in
    • Silverfiskar följer med i en kartong för något du inhandlat
    • Mjölbaggar följer med angripet livsmedel som du köpt
    • Klädesmallarver finns i ett plagg som du köpt på second hand

    Det gäller därför att vara vaksam och noga kontrollera saker du tar in i hemmet så att det inte följer med några skadedjur. Om du misstänker skadedjur bör du behandla i förebyggande syfte, t.ex. kan du värma upp, tvätta eller frysa plagg, möbler, kartonger mm. och på så sätt säkerställa att inga fripassagerare följer med.


     Tips: de flesta skadedjur klarar inte temperaturer om 60℃, eller -18℃ under några timmars exponering. Det kan därför vara bra att ha för vana att värmebehandla exempelvis kläder som köpts på Second Hand (som klarar värme) i tvättmaskin, torktumlare eller bastu. Alternativt att frysa dem.

    Följande är exempel på hur dålig städning kan göra att man får mer problem med skadedjur:

    • Myror hittar något sött spill och etablerar ett myrstråk från ditt skafferi till sitt bo
    • Klädesmalar etablerar sig i ett övergivet fågelbo och sprider sig sedan in i huset
    • Möss söker sig in för värme och föda genom små håligheter i huset

    Det är viktigt att poängtera att alla kan få problem med skadedjur, oavsett hur renligt man har det hemma. Det kan vara slump eller otur som får en klädesmal att flyga in genom ett fönster och etablera ett angrepp.

     

    Speciellt utsatta delar av hemmet

    Du minskar risken för att skadedjur ska på fotfäste eller trivas om du håller en hög hygienisk standard. Vissa åtgärder som gör mer skillnad än annat. Jämför till exempel att putsa fönster med att torka bort spilld mat kring matbordet - skinande rena fönster gör troligtvis varken från eller till för skadedjuren.

    Vissa delar av hemmet är mer i riskzonen för skadedjursangrepp. Här följer viktiga saker att tänka på:

    Kök: mat och spill riskerar att locka till sig skadedjur - allt från möss till myror eller mjölbaggar. För att slippa skadedjur i köket bör du:

    • Torka löpande bort spill på bord, golv och i lådor
    • Se till att göra rent även bakom spis och svåråtkomliga platser då och då
    • Säkra bra ventilation, hög fukthalt i luften kan annars gynna flera skadedjur

     

    Livsmedelsförvaring: speciellt torra livsmedel och kryddor löper stor risk för angrepp av mjölbaggar, andra baggar eller matmal. För att minska risken bör du göra följande:

    • Förvara livsmedel i tätförslutande behållare eller plastpåsar
    • Ha för vana att kontrollera nya livsmedel samt då och då hela skafferiet
    • Förebygg problem med hjälp insektsfällor

    Vädring: vid vädring under främst sommarmånaderna är det vanligt att skadedjur helt sonika flyger in. För vädringsfönster/-dörrar som ofta står öppna kan det vara en bra idé att använda insektsnät, gärna insektsnät med pollenskydd om du är allergiker.

     

    Klädesförvaring: framförallt klädesmal, pälsmal och pälsänger ger sig på klädesförvaringen. För att minska risken bör du göra följande:

    • Ha aldrig smutsade kläder i förvaring
    • Rengör och vädra förvaringen regelbundet
    • Kontrollera med jämna mellanrum
    • Förebygg problem med hjälp av rödcederträ och rödcederolja eller helst malfällor

     

    Husdjur: våra hundar och katter rör sig mycket i naturen och löper hög risk för att få skadedjur som loppor, fästingar, löss mm. Var extra vaksam och kontrollera ditt husdjur ofta för att slippa skadedjur. Tvätta också djurets filtar, sovplats mm. löpande.

    Sophantering: vårt avfall är mat för skadedjur. Spill eller sopor som är åtkomliga och står längre än nödvändigt kan attrahera allt från bananflugor till råttor. Det finns några praktiska saker du kan göra för att slippa problem:

    • Töm soporna ofta/regelbundet och gör rent kring sopkärlet
    • Använd ett tätförslutande sopkärl som håller skadedjur ute
    • Säkra att uppsamlingssopkärlet på tomten inte är tillgängligt för skadedjur    

     

    Trädgård: många skadedjur som tar sig in i hemmet kommer från närmiljön eller tomten, t.ex. klädesmalar, getingar eller möss. Följande kan du göra för att minska risken för oönskade gäster:

    • Avlägsna gamla fågelbon, getingbon mm. som annars kan husera skadedjur
    • Ta bort växtlighet kring väggar som skadedjur annars kan klättra på eller använda som skydd
    • Se till att din kompost inte är tillgänglig för möss och råttor, annars är risken att de snart även söker sig in i huset

     

    Sommarstugor: om du lämnar en fastighet under långa perioder bör du vidta extra åtgärder. Risken är annars att du kommer tillbaka till en tråkig överraskning. Tänk på att:

    • Inte ha inte stearinljus framme om du ska vara borta länge, de är föda för möss
    • Undvik öppna behållare och se över förvaring
    • Undvik att ha skumgummimadrasser och annat framme som kan användas som bomaterial

     

    Checklista - städning indelat per rum

    Det finns egentligen inget rätt eller fel kring hur rent ett hem måste vara eller hur ofta man bör städa. Hur fort ett hem smutsas beror mycket på hur stort hemmet är, hur många som bor där, om det finns husdjur och vilka material man byggt med mm.

    Hur omfattande vi städar varierar. Oftast städar vi på ett enklare sätt var eller varannan vecka, s.k. grundstädning, det räcker oftast för att bibehålla en god renlig standard i vardagen.

    Sedan bör man göra en storstädning varannan till var fjärde vecka, och då ta grovare städning samt specifika ytor som inte rengörs i grundstädningen (ex. skafferi, kylskåp, spis/ugn, garderober, mattor, soffkuddar och dylikt).

    Djupstädning är likt flyttstädning men med mer fokus på svåråtkomliga ytor och mindre på estetisk/synlig städning. Exempelvis aktiviteter som rengöring av rörskarvar, badrumsfläktar, under/bakom spis mm. Djupstädning bör göras när behovet finns (oftast ser man när det krävs), men generellt varje halvår.


     Tips: är du osäker på hur ofta du bör städa? Om man tänker sig att småkryp kan äta all möjlig typ av smuts så kan en enkel tumregel vara: när du upplever att det finns smuts, smulor, fett eller damm på ytor - då är det dags att städa.


     

    Följande är en praktisk checklista för städning som är indelad i hemmets alla rum och olika sorters ytor. Checklistan täcker de viktigaste delarna av städningen och utgår ifrån om det är grundstädning, storstädning eller djupstädning:

    • Grund = grundstädning (ca. 1/1-2 veckor)
    • Stor = storstädning (ca. 1/4 veckor)
    • Djup = djupstädning (ca. 1/6-12 månader)

     

    Kök, skafferi och matplats:

    Grund

    • Dammsug golv och övriga ytor
    • Svabba golv
    • Rengör diskho och spishäll
    • Byt/tvätta torkhanddukar
    • Töm sopor och källsortering regelbundet

    Stor

    • Våttorka golv och övriga ytor
    • Töm och torka ur skåp och lådor
    • Rengör inuti spis och mikrovågsugn
    • Diska/tvätta disktrasor och diskborste

    Djup

    • Rengör rörskarvar
    • Frosta av och torka ur frysen
    • Töm och torka ur kylskåp
    • Rengör bakom och under spis
    • Rengör köksfläkt, kåpa och eventuellt filter

    Badrum och toaletter

    Grund

    • Dammsug och svabba golv
    • Rengör handfat, badkar, kranar, duschdetaljer mm.
    • Putsa spegelskåp och spegeldörrar
    • Rengör toalettstol och själva klosetten
    • Töm eventuell sopbehållare
    • Byt handdukar, både dusch och hand

    Stor

    • Damma ovanpå skåp, lister, dörrkarmar mm.
    • Rengör klinker
    • Våttorka väggar
    • Töm smuts i golvbrunnar

    Djup

    • Rengör rörskarvar
    • Töm och torka ur lådor och hyllor
    • Rengör badrumsfläktar
    • Rengöring eller ex. blekning av kakelfogar

    Sovrum

    Grund

    • Dammsug och svabba golv
    • Våttorka nattduksbord, lister mm.
    • Byt sängkläder och bädda sängar

    Stor

    • Damma av tavlor, dörrkarmar, lister, höga skåp mm.
    • Töm och torka ur skåp och lådor, se också klädesförvaring
    • Vädring av täcken, kuddar och bäddmadrasser

    Djup

    • Tvätt av täcken och kuddar
    • Ev. uppvärmning eller frysning av bäddmadrasser
    • Töm och torka ur alla typer av förvaring och lådor

    Klädesförvaring

    Grund

    • Tvätta löpande smutsade plagg och textilier
    • Dammsug och våttorka i garderober mm.
    • Skaka ur plagg av naturmaterial och kontrollera att det inte finns hål, larver eller ägg

    Stor

    • Töm lådor mm. och våttorka
    • Töm och torka ur skåp och lådor, se också klädesförvaring
    • Vädring av täcken, kuddar och bäddmadrasser

    Djup

    • Ev. tvätt av täcken och kuddar
    • Ev. uppvärmning eller frysning av plagg och textilier

    Övriga ytor - grundstädning

    • Damma av tavlor, dörrkarmar, lister, höga skåp, möbler mm.
    • Dammsug golv och åtkomliga ytor
    • Svabba golv
    • Våttorka lister, möbler och andra ytor
    • Putsa fönster och speglar vid behov

     

    Städtips från professionella städare

    Effektivitet

    1. Börja med att flytta undan saker innan du ska dammsuga eller svabba, exempelvis stolar och lösa föremål. Städningen blir då mer effektiv och går snabbare.
    2. Förbehandla speciellt smutsade ytor som spishäll, toalett, handfat och låt medlet verka medan du utför någon annan del av städningen.
    3. Arbeta så gott det går utifrån zoner och rutmönster, exempelvis om du dammsuger eller våttorkar en stor yta. Det går snabbare och risken att du städar samma yta flera gånger minskar.

     

    Generellt

    1. Basera städningen på en plan för rum till rum. Städningen blir mer fokuserad när du vet var du är i processen, har rätt saker för rätt plats och du kan enklare avbryta och börja igen på samma ställe om det skulle behövas.
    2. Organisera dina städhjälpmedel på ett ställe. Då är det betydligt lättare att snabbt hitta det du behöver och se om något är på väg att ta slut. Notera om någon produkt eller städhjälpmedel är slut eller snart slut så att du kan komplettera med detta inför nästa städning.
    3. Städa uppifrån och ned så att inte smuts faller ned på färdigstädade ytor. Till exempel: i köket börja med att damma skåp, för att sedan torka av köksbänk, dammsug golv och avsluta därefter med att våttorka golv.

     

    Vanliga städmisstag

    1. Att använda samma trasa från exempelvis badrum eller kök till matbord och andra ytor.
    2. Att glömma att tvätta städredskap, trasor mm. efter städning, vilket inte är så roligt eller fördröjer nästkommande städning.
    3. Att använda medel som skadar eller missfärgar känsliga ytor. Testa alltid på en liten och dold yta först om du är osäker.

    Tänk alltid på ergonomi i de redskap du använder och att hitta arbetssätt som inte skapar obehag.

     

    Städredskap och rengöringsmedel

    Bekämpning av skadedjur har gått från att bara använda gifter till att använda gifter (biocider) i mycket begränsad utsträckning. Precis som för skadedjursbekämpning finns idag alternativ i städprodukter som är betydligt bättre för djur, natur och dig själv inte minst.

    Valet av städprodukter gör stor skillnad, till exempel kan luftkvaliteten i hemmet bli upp till 500% sämre än utomhusluften om onyttiga kemikalier används. Därför förespråkar vi starkt att du hittar giftfria och skonsamma produkter som passar dig - produkterna behöver inte alls vara mindre effektiva på något sätt.

    Några exempel på miljömässiga städprodukter som vi uppskattar:

    • Kökssvamp av 100% återvunna material (bland annat plantcellulosa)
    • Städhandskar av 100% naturgummi (mjölksaft från FSC-certifierade gummiträd)
    • Linoljesåpa för allrengöring som är oparfymerad och biologiskt nedbrytbar

    Nu har du alla förutsättningar att städa bort skadedjur från hemmet med gott samvete och minimal miljöpåverkan!

     

    Relaterade produkter
    Copyright © 2024 Stick AB
    To top