Ogräs: den ultimata guiden

Ogräs bekämpning guide

Naturen vill fylla alla tomrum med grönska och gör det likväl med ogräs som med annat. Vi visar dig hur du kan bekämpa ogräsen i trädgård och odling och dessutom få en stärkande hälsoshot eller pepprig sommarsallad för mödan.       

 

Innehåll:

  1. Kort om ogräs
  2. Olika sorters ogräs
  3. Så sprids ogräs
  4. Förebyggande åtgärder i trädgården
  5. Rätt tid att bekämpa ogräs
  6. Så bekämpar du ogräs
  7. Gör något bra av ogräset 

 

Kort om ogräs

Vi definierar ogräs som växter på fel ställe med tillräcklig kraft att etablera sig på egen hand, som kan konkurrera ut andra växter och med förmåga att sprida sig. En växt kan därmed vara en vacker blomma för den ena och ett ogräs som måste bekämpas för den andre. 

Ta till exempel lupiner som vissa anser är ett fint och färgglatt tillskott till vägrenen medan andra är livrädda att samma växt ska ta över trädgården. Ett annat exempel är tussilago som är en efterlängtad signal om att våren är nära, samtidigt är den ett rotogräs som med sina djupa och kraftiga rötter kan konkurrera ut prydnadsväxter i rabatten. 

Ogräs på fel ställe innebär oftast oönskade växter i:

  • Gräsmatta
  • Sten- och plattläggning
  • Grusgång
  • Väg
  • Rabatt
  • Odling
  • Jordbruk

Naturen gör sitt yttersta för att täcka all öppen jord med organiskt liv, utan distinktion mellan ogräs eller ej. Det är i sig storslaget och vackert men de flesta av oss har en önskan att själva välja växter och färger i vår egen trädgård och det är där kampen mot ogräsen (och till viss del naturen) tar sin startpunkt. Av både praktiska och estetiska skäl kan vi vilja få bort ogräs till förmån för annan växtlighet eller annan anläggning i trädgården. Och det finns ett viss motsatsförhållande - ogräs konkurrerar med andra växter om vatten, ljus och näring. Ibland behöver trädgårdens växter helt enkelt din hjälp i kampen, speciellt då många ogräs är väldigt starka och lämpade att inte bara klara sig utan även sprida sig helt på egen hand.

För att bli av med ogräs krävs oftast upprepade åtgärder över tid för att stoppa eller stävja ogräsets tillväxt (sk. ogräsbekämpning), ibland för alltid om växten är envis och återkommande. Till exempel maskrosor kan innebära en livslång kamp då nya fröer kan flyga in långväga ifrån och etablera sig. Oftast räcker dock upprepade bekämpningsåtgärder för att hålla de allra flesta ogräs i schack.

Vill du slippa ogräs finns det vissa åtgärder du kan göra i trädgården, sk. förebyggande åtgärder, som minskar risken att ogräs får fotfäste och har möjlighet att etablera sig.

 

Olika sorters ogräs

Det finns tre huvudsakliga sorters ogräs; Fröogräs, rotogräs och vedartat ogräs.Sedan finns även invasiva ogräs som är antingen frö- eller rotogräs men nämns som en egen kategori på grund av deras hot mot den svenska naturen. Till detta tar vi även med mossa som egentligen inte är ett ogräs men av många betraktas som det.

 

Fröogräns (ettåriga eller tvååriga) vilka sprids via frön. Dess frön kan ligga latenta i jorden under många år innan förutsättningarna är rätt och de tar fart - tex. För att jordlagren rörts om eller ett ordentligt regn gett vatten till fröna eller fått upp dem till rätt djup för att kunna gro. 

Det är inte alla fröogräs som gror på våren. Ettåriga fröogräs (vinterannueller) gror också på hösten, övervintrar, blommar och vissnar sedan till sommaren.

Exempel fröogräs: Harkål, korsört, åkerbinda och åkerförgätmigej.

Rotogräs (fleråriga) lagrar näring i underjordiska växtdelar (dvs. i roten) och kan därför överleva och sprida sig även om växtdelar ovan jord bekämpas. Då det är ytterst svårt att komma åt alla underjordiska växtdelar kan man sällan räkna med att helt bli av med rotogräs. Rotogräs är perenner vilket innebär att de lever under flera år och tyvärr kommer tillbaka årligen. Det gäller snarare att hålla växten på en rimlig nivå än att bli av med den för gott. Det finns också så kallade fleråriga rotogräs som sprids via frön.

Exempel rotogräs: Kirskål, brännässla, maskros, mjölke, rosendunört och åkerfräken. 

Vedartat ogräs är buskar och träd som sprids via frön och kommer upp oönskat. Uppmärksammas vedartat ogräs tidigt är de oftast lätta att bli av med, då de växter relativt koncentrerat räcker det med att bara dra upp växten. Arter som skjuter rotskott kan vara lite svårare (tex. asp eller syren). Då krävs oftast att rötterna kapas och att du gräver upp växten.

Exempel på vedartat ogräs: Alm, ask, björk, körsbär, lönn och sälg.

Invasiva ogräs är arter som kommit till Sverige från andra delar av världen och på grund av egenskaper eller utbredning har en negativ påverkan på naturen, ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa klassas som invasiva. Enligt Naturvårdsverket som ansvarar för klassificering av invasiva arter är dessa ett av de största hoten mot biologisk mångfald och alla uppmanas därför att bidra till rapportering, bekämpning och därigenom minskad spridning.

Exempel invasiva ogräsarter: Parkslide, blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka och sibiriskt fetblad.

Mossa och alger är egentligen inte ett ogräs enligt gängse mening men för en vanlig villaägare med mossa i gräsmattan eller algpåväxt på taket ses dessa oftast ändå som en sorts ogräs då det är fel växt på fel plats. Generellt så trivs mossa i fukt och skugga. Så är gräsmattan dåligt dränerad eller skuggad av hus, buskar och träd så är risken att mossa sprider ut sig stor.

 

Så sprids ogräs

Fröogräs sprids bara genom frön (som namnet antyder) medan rotogräs främst sprids via rotsystemet, tex genom att sidorötter, sidoskott eller jordstammar utvecklas. Dock kan många rotogräs även spridas med frön, de är alltså inte begränsade till endast rotspridning.

Fröer från ogräs sprids främst med vind, vatten, djur och jord till nya platser där de etablerar sig. Några växter har till och med fröer som klarar sig i marken under flera år och sedan kan börja gro när förhållandena är rätt.

Vissa ogräs sprids endast lokalt som tex. flera rotogräs där rotspridningen är avgörande. Spridningsavståndet för olika växter varierar kraftig. Kvickrot och gråbo har ett spridningsavstånd om ca. 1-5 m2 medan andra ogräs som maskros och åkermolke har ett spridningsavstånd om ca. 100 m2.

Maskros fröar

Bild: Maskros fröar. © Stick AB.

Rotogräs anses vara besvärligare än fröogräs iallafall lokalt men fröogräs kan också ge viss utmaningar och speciellt när det kommer till spridning till nya platser. Till exempel kan vissa frön övervintra och ta fart nästa säsong. Det finns också fröer som är favoritföda för vissa djur, vilka transporterar dem långa sträckor och sedan levererar dem med färdig gödning i form av sin spillning till en ny plats.

Ogräs sprids lättast till platser med bra förhållanden vad gäller näringsrik jord, tillräckligt med vatten och ljus. Mossa å andra sidan trivs nästan i motsatta förhållanden, i jord med begränsat med näring, i skugga och gärna där det är lite för blött för andra växter att trivas.

 

Förebyggande åtgärder i trädgården

Det gäller att skapa bra förutsättningar för goda växter och dåliga förutsättningar för ogräs i din trädgård. Det kan du göra genom att:

Stärka gräs och växter 

  • Plantera växter som är konkurrenskraftiga över hela ogräs-säsongen. Dessa växter kan på ett naturligt sätt hålla ogrästrycket nere.
  • Ge löpande näring till växter och gräsmatta för att ge en naturlig motståndskraft mot ogräs. 
  • Klipp gräset löpande, då kapas ogräs innan de hunnit etablera sig ordentligt, och för ogräs med frön innan de hunnit fröa. Robotgräsklippare är ett bra tips då regelbunden klippning ger små restdelar gräs som absorberas av gräsmattan och ger ny näring.

Hantera trädgårdsavfall professionellt

  • Tänk på att rotogräs bör torka i solen eller i en svart sopsäck innan de komposteras eller slängs som trädgårdsavfall.
  • Elda gärna upp eller släng ogräs korrekt på en sopstation för att undvika spridning.
  • Var observant på invasiva arter och hantera dessa ytterst försiktigt. Otroligt små växtdelar kan i vissa fall sprida dessa växter.

Undvik spridning av växtdelar 

  • Byt jord på och tvätta plantor du får eller köper där det finns risk att oönskade växtdelar kan ha följt med.
  • Skölj hela rotsystemet på nya plantor om möjligt för att spola bort eventuella frön eller rötter från oönskade växter.
  • Tänk på att frön och växtdelar kan följa med på kläder, stövlar och maskiner. Gör rent dessa för att undvika spridning.

Rör inte om i onödan

  • En bra grundregel är att låta jord vara om du inte tänkt anlägga eller odla något. Annars är risken stor att du aktiverar vilande frön och får en tråkig ogräs-överraskning helt i onödan.
  • Lägg istället ut markduk eller presenning, täck med jord och vänta sedan två säsonger. Därefter har i princip alla rotogräs försvunnit och du kan starta på nytt utan ogräs.

Skapa ordning och reda i trädgården

  • Håll koll på komposten, tex. kan rotogräs såsom kvickrot slå rot och sprida sig från komposten.
  • Vid nyanläggning av tex en rabatt kan det vara värt att byta ut jorden och lägga markduk. Då börjar du om på ny kula och kan slippa ogräset.
  • Marktäckning med tex. bark och täckdukar. Speciellt viktigt vid nyanläggning/-plantering.
  • Väl anlagda sten- och grusytor med markduk.
  • Djupgående stålkanter (eller tex. platonmatta) kan användas för att hindra rötter från att sprida ogräs mellan olika delar av trädgården.

Konkurrera ut ogräs med andra växter

  • Höga breda buskar eller högvuxna växter skuggar marken och försämrar förhållanden för ogräs.
  • Använd gärna storbladiga och bredbladiga växter som ger sämre ljustillförsel till ogräs.
  • Vid nyplantering sätt plantor nära varandra för att minska utrymme för ogräs att slå rot mellan. 
  • Tidigt mognande växter och sådana med snabb groning ger ogräs tuffare konkurrens.

Att begränsa den del av trädgården som kultiveras är också ett alternativ för att mindre tid och energi ska gå till att hålla undan ogräs. Ett enkelt råd som trädgårdsarkitekter brukar ge är att helt enkelt inte anlägga växter och rabatter i mer av trädgården än vad man kan hantera i ogräsbekämpning. Alternativt odla gräsmatta som är lättare att hålla ogräsfri. 

 

Rätt tid att bekämpa ogräs

Det är viktigt att ta hand om ogräsen innan blomning, rötter breder ut sig och innan ogräset fröar av sig och sprider sig. Ta tex. maskrosor där man tydligt kan se blomningen och när fröer sprids likt målmedvetna fallskärmsjägare för i vinden.

Börja tidigt på säsongen innan ogräsen hunnit slå rot ordentligt. Under tidig vår är det betydligt enklare att dra upp eller bekämpa ogräset kemiskt. Många ogräs gror tidigt på säsongen, innan många planterade växter. Tidig bekämpning är därför viktigt för att dina odlade växter ska ta fart ordentligt och senare på säsongen kunna konkurrera ut och hålla nere ogräs. Ett fåtal ogräs kan till och med börja gro även i milda minusgrader (exempelvis baldersblå och våtarv).

Många tror felaktigt att det endast är under vår och sommar som ogräs måste hanteras - det stämmer inte alltid. Flertalet rotogräs har tillväxtperiod vår/sommar/höst. Det kan därför vara nödvändigt att göra en bekämpningsinsats även på hösten för dessa. 

Vädret spelar roll - bäst tid att bekämpa ogräs är när det är soligt och torrt, speciellt om du ska använda ogräsmedel som ättika eller pelargonsyra vilka annars späs ut, tas upp sämre och får mindre effekt om det är fuktigt.

 

Så bekämpar du ogräs

Användning av glyfosat för ogräsbekämpning var länge den förhärskande metoden. Det har dock ändrats snabbt de senaste åren, dels på grund av stadigt ökande efterfrågan på ekologiskt odlade livsmedel, och dels då användning av glyfosat begränsats kraftigt de senaste åren. 

För privatpersoner finns följande huvudmetoder för ogräsbekämpning: Kemisk, mekanisk och naturlig bekämpning.

 

1. Kemisk ogräsbekämpning

Ättika: Ättika innehåller vatten och ättiksyra i olika koncentrationer. Ättiksyran skadar växtcellerna, syran löser upp dem kan man säga. Koncentrationen i ättikalösningen är inte avgörande, oftast används mellan 6-12% ättika i ogräsbekämpning vilket räcker gott och väl. Du får inte bättre effekt av 100% ättika (sk. isättika), snarare tvärtom då den blir för frätande och dessutom får en hög smältpunkt som gör att den stelnar precis under rumstemperatur - vilket kan vara lite opraktiskt.

Ättikan fungerar mot både fröogräs, rotogräs och mossa, dock ej mot vedartat ogräs lika bra. Mot olika ogräsarter varierar effektiviteten en aningen men ligger i intervallet 85-99% vilket är rimligt högt.

Det finns ättika med sk. dubbel och trippel effekt. Generellt innehåller sådana produkter ytverkande ämnen som tex. proteiner vilka gör att växten snabbare och lättare absorberar ättikan.

Fördelar/Nackdelar: 

  • Ogräsättika är biologiskt nedbrytbart och räknas som en lågriskprodukt då den ger begränsad negativ påverkan på miljö. 
  • Generellt billigare per behandlad yta och färre behandlingar krävs än med produkter som består av pelargonsyra.
  • Kan skada maskar och mikroorganismer.
  • Riskerar att försämra marken genom att mineraler löses upp. Den kan även vara markförsurande vid upprepade behandlingar över tid.

Tips för användning: 

  1. Regn och vatten på växten späder ut ättikan och gör att mindre absorberas. Därför bör behandling ske i torrt och helst soligt väder för bäst effekt. Medeldygnstemperaturen bör vara över 8℃ och helst ska det vara vindstilla.
  2. Spraya nära växten för att reducera vindavdrift som kan göra att man helt enkelt missar plantan.
  3. Ättikan tas upp direkt via kontakt med växten, den absorberas inte via rotsystem. Därför är det viktigt att träffa hela ogräset med ättika.
  4. Upprepa behandling ca. 1-3 omgångar per säsong. Oftast finns max antal behandlingar per säsong om 6 tillfällen.

Pelargonsyra: Fungerar på liknande sätt som ättika genom att fettsyra förstör cellväggar i växtens blad vilket gör att de tappar sin struktur, torkar ut, fotosyntesprocessen slås ut och i förlängningen att växten dör. 

Fungerar mot rotogräs, fröogräs samt alger och mossa. Vedartat ogräs påverkas inte av pelargonsyra då växternas celler är så pass stabila att syran inte kan absorberas. Det positiva med detta är att du kan behandla ogräs kring buskar och träd med pelargonsyra utan att behöva oroa dig för att dessa ska ta skada (MEN tänk på att enstaka blad kan skadas).

Fördelar/Nackdelar: 

  • Pelargonsyra är naturligt och biologiskt nedbrytbart. 
  • Oftast dyrare per m2 än motsvarande ogräsmedel baserat på ättika. Dessutom krävs ofta ytterligare behandlingar för samma resultat.
  • Kan skada maskar och mikroorganismer.
  • Riskerar att försämra marken genom att mineraler löses upp. Den kan även vara markförsurande vid upprepade behandlingar över tid.

Tips för användning: 

  1. Regn och vatten på växten späder ut ättikan och gör att mindre absorberas. Därför bör behandling ske i torrt och helst soligt väder för bäst effekt. Medeldygnstemperaturen bör vara över 8℃ och helst ska det vara vindstilla.
  2. Pelargonsyra tas upp direkt av växten och inte via dess rotsystem. Därför måste alla synliga gröna delar av växten ned till roten träffas vid behandling. Upprepade behandlingar kan krävas för växter med stora rotsystem.
  3. Pelargonsyra fungerar dåligt för växter som är högre än 10 cm - för dessa fungerar det bättre att avlägsna mekaniskt.
  4. Upprepa behandling ca. 1-5 omgångar per säsong. Oftast finns max antal behandlingar per säsong om 8 tillfällen.

Salt: Gör att ogräs inte kan ta upp vatten och näringsämnen i samma utsträckning. Koksalt eller bergsalt kan användas, dvs. samma som du kanske använder på vintern för att hålla gångar mm. isfria. 

Fungerar mot alla ogräs samt alla andra växter och påverkar marken långsiktigt.

Fördelar/Nackdelar: 

  • Billigt och långvarig effekt (kan vara en nackdel).
  • Påverkar alla växter och kan spridas från där det applicerats så att närliggande växter påverkas. Även om salt bara används på en väg eller grusgång är risken att rötter nås av saltet eller att det sprider sig i marken. Saltet kan ligga kvar mycket länge, göra marken karg och påverka all växtlighet.
  • Skadar maskar och mikroorganismer i jorden.
  • Kan ändra markens beskaffenhet och göra porös lerjord mer kompakt.
  • Är inte ett godkänt ogräsmedel och om det används bör det göras med måtta och platser med annan växtlighet undvikas. 

Tips för användning: Vi rekommenderar inte att använda salt i trädgården då det inte är särskilt träffsäkert och därför riskerar att göra mer skada än nytta. Om du dessutom saltar vägar och gångar vintertid så är risken ännu större att förstöra växtligheten med salt.

Förbjudna ogräsmedel: Det finns en lång rad ogräsmedel som av olika anledningar har förbjudits på grund av hälsorisker för människor och/eller miljörisker. Då dessa medel inte längre får säljas eller användas och kan vara farliga för både dig och miljön fördjupar vi oss utan ger endast några illustrativa exempel: 

  • Glyfosat som visat sig vara bl.a. cancerframkallande (tex. Roundup förr). 
  • Diklorbensonitril som förstör vattentäkter och gör grundvattnet otjänligt (tex. Totex). 
2. Mekanisk ogräsbekämpning

Det absolut enklaste är att för hand avlägsna ogräs, det kan dock innebära en del arbete. Då drar man helt enkelt upp ogräs ur marken, låter dem torka ut och sedan eldas eller kastas de bort som trädgårdsavfall. 

Är ogräsen väletablerade eller kraftiga rotogräs kan handverktyg vara en bra hjälp för att ogräsrensningen ska bli effektivare, tex: renskniv, rensjärn, renshacka och hjulhacka med rensbåge. Om det rör sig om mycket ogräs eller stora ytor som ska rensas kan dessa verktyg vara bra att ha. Generellt kan man säga att redskap med kort handtag passar bäst för rabatter och planteringar där du arbetar på knä medan långskaftade passar bättre för stora ytor där du jobbar stående.

Det finns också speciellt utformade verktyg för att komma åt och kapa rötter (ex. ogräsjärn) eller för att dra upp ogräs (ex. maskrosplockare eller ogräsupptagare). För att få bort ogräs mellan stenplattor i stenläggningar kan en plattrensborste eller plattrensjärn vara användbara.

Maskinverktyg kan underlätta arbetet med att mekaniskt rensa bort ogräs. 

  • Högtryckstvätt: Ogräs, alger och mossa i tex. stenläggningar kan ganska enkelt spolas bort med hjälp av vatten och en vanlig högtryckstvätt. 
  • Ogräsbrännare: Det går också att bränna bort ogräs med ogräsbrännare. Du ska bara bryna ogräset, då krossas cellerna, ogräset tappar vatten och dör på sikt. Bränn inte för mycket för roten klarar sig ändå och då börjar växten istället om på nytt. Det krävs en del brännande för att lyckas, helst ska du bränna ogräsen var 14:e dag fram till midsommar och sedan var tredje vecka resten av ogräsets säsong.

 

3. Naturlig ogräsbekämpning

Om de ogräs du tampas med har rätt förutsättningar för naturlig ogräsbekämpning är det oftast både enklast och mest effektivt. Då tänker vi främst på marktäckning, att du tex. med en markduk kväver ogräset. I de fall ogräs redan finns på platsen bör duken ligga i två säsonger för att även tvååriga växter ska bekämpas. Avser marktäckningen förebyggande kan du använda stenar eller täckbark vilket kan vara mer estetiskt tilltalande än täckduk.

Odling av växter som konkurrerar ut ogräs är en form av naturlig bekämpning. Det kan tex. innebära att: 

  • Plantera buskar för att skugga marken så att ogräs vantrivs.
  • Odla marktäckande växter som inte ger ogräs plats att växa.
  • Stärka gräsmattan med luftning, dränering, mer solljus, eftersådd och gödning för att konkurrera ut mossa.

Hett vatten slår sönder ogräsets celler precis som bekämpningsmedel. Du kan därför hälla kokande vatten som är 80℃ eller mer direkt på ogräset under minst fem sekunder. Ett bra tips är att ta kokande vatten som blir över från matlagning (tex. från potatis eller pasta) och ta till vana att använda på de ogräs du vill få bort.

Falsk såbädd är ett sätt att lura upp ogräs som sedan kan avlägsnas innan den faktiska odlingen sker. Det fungerar som följer:

  1. Förbered jorden där du ska odla genom bearbetning/harvning ca. 14 dagar innan du ska så. Gå inte djupare än 6 cm.
  2. Frön från grunt liggande ogräs stimuleras och tar fart.
  3. Avlägsna ogräs som kommer upp. 
  4. Så/odla det du tänkt efter 14 dagar och tänk på att bearbetningen inte får vara för djup vilket annars riskerar att aktivera latenta ogräsfrön.

Din falska såbädd har nu förhoppningsvis lurat upp de flesta ogräsfrön i det jordlagret vid en tidpunkt vilket underlättar bekämpningen. Du får en bra start på den nya odlingen och kan fokusera på nya frön som kommer in ytligt.

Se också avsnittet Förebyggande åtgärder i trädgården.

 

Gör något bra av ogräset

De flesta ogräs eldas eller slängs som trädgårdsavfall, men det finns många ogräs som du faktiskt kan ha nytta av som mat, hälsoshot eller varför inte en salva mot reumatiska besvär:

  • Mat: Vissa ogräs är faktiskt ätbara, tex. kan du koka en nässelsoppa (Utricca dioica) eller använda kirskålblad (Aegopodium podaggraria) i pesto eller wok. Andra exempel på ätbara ogräs som du kan lägga direkt i sommarsalladen är bergbräsma, cikoria, maskrosblad (Taraxum officinake) och tomtskräppa. Ett utomordentligt sätt att få användning av något som annars mest ses som en plåga. Kanske smakar salladen eller soppan extra gott med vetskapen att det är trädgårdens oönskade blad som förtärs.
  • Shot: Hälsoshot av ogräsen nässlor (Utricca dioica) och kirskål som bas och med tillsatt vatten, honung, citronsaft och riven ingefära.
  • Te: Torka, smula sönder och gör ett eget te av åkerfräken (Equisetum arvense) som är bra för hår och naglar på grund av högt innehåll av kisel.
  • Salva / medicin: Gör en egen olja eller salva baserad på nässlor (Utricca dioica) som kan hjälpa mot reumatiska besvär. Groblad (Plantago major) kan gnidas mot sår och fungerar antiseptiskt.

 

Hoppas att du nu har hittat rätt lösningar för att bli av med dina ogräs!

Relaterade produkter
Copyright © 2022 Stick AB
To top