Tvestjärtar: den ultimata guiden

Tvestjärtar finns naturligt i trädgårdar och fungerar som nyttodjur. Samtidigt kan för många tvestjärtar göra skada i trädgården, och många uppskattar inte nattliga besök av tvestjärtar i hemmet. Vi går igenom allt om tvestjärtar hur du blir av med dem på enklast sätt.

Innehåll

1. Kort om tvestjärtar
2. Ett nyttodjur
3. Skador av tvestjärtar
4. Kan tvestjärtar flyga?
5. Så kommer tvestjärtar in 
6. Så förebygger du tvestjärtar
7. Bekämpning av tvestjärtar
8. Mer fakta om tvestjärtar

Kort om tvestjärtar

Det finns ca. 2000 olika arter av tvestjärtar i världen, merparten av dessa återfinns i tropiska regioner. Det finns fyra olika sorters tvestjärt i Sverige: vanlig tvestjärt, skogstvestjärt, busktvestjärt och liten tvestjärt. Hur mycket tvestjärtar som finns vid en given tidpunkt varierar kraftigt till följd av väderfaktorer. Sommarväder med värme växlande med regn är mest gynnsamt för tvestjärtarna som då kan anta omfattande populationer. 

Tvestjärtar (‘vanlig tvestjärt’ på latin: Forficula auricularia) är allätare, de äter levande eller döda insekter såväl som växter - främst mjuka, saftiga och skadade växtdelar. De kan hjälpa till att begränsa skadegörare i trädgården och fungerar då som nyttodjur, samtidigt kan de själva fungera som skadegörare när de förekommer i stora antal och ger sig på växter

Ett nyttodjur

Främst är tvestjärtar att betrakta som nyttodjur när de förekommer i normala antal i trädgården. Tvestjärtar äter bl.a. bladloppor, bladlöss och kvalster, de hjälper dig därmed att undvika skador i odling, frukt, prydnadsväxter mm.

Lagom antal innebär en bra balans i din trädgård, men blir tvestjärtarna många till antalet så kan de dessvärre börja göra skada i trädgården. 

Skador av tvestjärtar

Tvestjärtar är inte farliga för människor. De kan förvisso nypa till med sin klo om de blir trängda och inte kan fly undan, vilket kan göra ont. Men nypet är inte tillräckligt starkt för att ge några skador (oftast går det inte igenom huden), det innehåller inte något gift och ger inte heller upphov till allergiska reaktioner som andra insektsbett kan göra. 

Tvestjärtar sprider inte heller smittor eller bakterier som kackerlackor eller andra skadeinsekter riskerar att göra.

Inomhus gör tvestjärtarna ingen egentlig skada, men många upplever det som obehagligt med stora mörka kryp och vill ändå bli av med tvestjärtarna.

När tvestjärtar förekommer i stora antal så kan de göra viss skada i trädgården. Främst då genom att tugga på blommor och växtdelar. Speciellt gillar tvestjärtar att kalasa på sallad, rosor, dahlias, klöver, solrosor, jordgubbar, hallon, potatis och rödbetor. I odlingar kan tvestjärtar ge upphov till viss ekonomisk skada på grund av skadade grödor.

 Kuriosa: I Sverige har det länge funnits en myt om att tvestjärtar kryper in i öron och nyper sönder trumhinnorna när vi sover. Därifrån kommer namn som “öronmask”, “öronkrycka” och liknande. Även i andra länder som Storbritannien och Danmark finns liknande vandringssägen. På engleska heter tvestjärt “Earwig”. Som tur är finns inga belägg för att tvestjärtar krypit in i öron och orsakat skador. De lägger inte heller ägg i människors öron som andra vandringssägen gjort gällande.

Kan tvestjärtar flyga?

Lejonparten av tvestjärtar kan inte flyga medan ett fåtal är bevingade med små vingar som gör att de kan flyga. Dock är det sällsynt att tvestjärtarna flyger, detta troligtvis då det är en mycket komplicerad mekanism att fälla in och ut vingarna. Det krävs inte mindre än 40! rörelser med tvestjärtens klo för att hjälpa till att fälla in vingarna på plats efter flygning.

Så kommer tvestjärtar in

Tvestjärtar kommer in i hus genom att krypa in under trösklar, vid fönster, genom sprickor eller ventilation som saknar insektsnät. Alltså precis på samma sätt som myror och andra krypande insekter.

Så förebygger du tvestjärtar

Om tvestjärtens kryp- smitvägar in i huset åtgärdas så tar tvestjärtarna sig inte in. Detta kan innebära att du måste:

• Täta lister vid dörrar och fönster
• Laga sprickor i husets grund 
• Sätta finmaskiga insektsnät vid ventilation

Man kan utnyttja att tvestjärtar söker skydd under saker, t.ex. krukor, mattor mm. Om du skapar sådana gömställen i trädgården kommer tvestjärtar snabbt samlas där. Bäst fungerar ihoprullad fuktig wellpapp för att samla tvestjärtar - wellpapp ser kanske inte så roligt ut i trädgården men är mycket effektivt.

När du väl samlat tvestjärtarna på ett ställe så kan du samla ihop dem och flytta dem till en bättre plats på tomten. 

 Tips: Fåglar och grodor är tvestjärtarnas naturliga fiender i naturen och äter dem när de får chansen. Så att locka småfåglar till tomten med hjälp av fågelholkar och/eller fågelmat kan göra att du får en naturlig bekämpning till stånd. Tänk dock på att fågelmat kan attrahera möss och andra skadedjur. Likaså kan övergivna fågelbon husera klädesmal och pälsänger som sedan tar sig in i huset. Så kanske är det bäst att låta tvestjärtarna vara ifred...

Mer fakta om tvestjärtar

Tvestjärtar går igenom 4-6 stadier i sin livscykel, från ägg, till nymf, olika skeden av ruggning när kroppen vuxit ur skalet så att säga och slutligen ett fullvuxet stadie. Att gå från ägg till fullvuxen tar tvestjärten ca. 20- 70 dagar. Den ungefärliga livstiden för en tvestjärt är ett år.

Honorna lägger i sin livscykel 20-80 ägg som är ca. 1 mm i diameter. Utmärkande för tvestjärtar bland insekter är att honorna uppvisar moderskänslor. De putsar äggen samt ser till att de har lagom temperatur och är skyddade. Likaså skyddar honan äggen mot hot, hon använder sin klo för att angripa och skrämma bort rovdjur. Honan lämnar inte ens äggen för att själv äta förrän de kläckts. För äggen att kläckas tar ca. 7 dagar.

Under sen höst så söker sig tvestjärtar i par under jord. Där lägger honorna sina ägg och paret övervintrar. Sedan vid tidig vår så skuffar honan ut hanen ur boet - kort därefter dör hanen. Honan stannar i boet och sköter om äggen tills dess att de är mogna och kläcks. Sedan sköter hon även avkomman i form av nymfer under de första levnadsstadierna.

Läs mer om skadedjursbekämpning generellt, om bekämpningsmetoder, växtskyddsmedel, lagar och regler mm. som kan vara bra att känna till.