Hål i trädgården av olika djur

Har du hittat ett mystiskt hål i gräsmattan och undrar vilket djur som gjort det? I bästa fall är det hål från daggmaskar, i värsta fall är det råttor som flyttat in. Vi går igenom alla typer av hål som olika djur gör, beskriver hur de ser ut och har bilder så att du enkelt kan jämföra.

Djur kan skapa hål i allt möjligt, såsom väggar, träd eller mark. När det gäller hål i väggar är ofta gnagare skyldiga och andra spår visar oftast precis vilket djur det rör sig om. När det gäller hål i träd är oftast fåglar huvudmisstänkta. Vad gäller hål i marken är listan misstänkta längre så vi har valt att fokusera vårt grävande på just hål i marken, sådana som du hittar i gräsmattan eller andra delar av tomten.

Vilka djur gräver hål och varför?

Många djur skapar hål i marken, av lite olika anledningar. Det kan vara för att skapa en trygg boplats, för att hitta eller lagra mat, för gömställen från rovdjur eller helt enkelt bygga gångar för att kunna förflytta sig skyddat under mark. 

Nedan följer en lista på de vanligaste djuren som gör hål i gräsmatta eller trädgård, klicka på djuret för att hoppa ned i texten till beskrivning och bild för respektive djur och dess hål:

Olika hål

Här följer en tämligen heltäckande lista över olika sorters hål, beskrivning av vad som är karaktäristiskt för de olika sorternas hål, samt bilder. Om du saknar något djur eller hål nedan så tipsa oss gärna så kan vi försöka reda ut vad det är för hål.

Mullvadshål

Hål som är gjorda av mullvadar har några karakteristiska drag som skiljer dem från hål som görs av andra djur: Ett tydligt tecken på mullvadshål är jordhögar som syns runt hålet. Mullvadar gräver tunnlar och trycker upp jord till ytan, vilket bildar karakteristiska högar av uppkastad jord. Dessa jordhögar kan vara runda eller halvmåneformade precis som själva hålet och placeras i närheten av ingången till hålet. Även sork lämnar jord vid hålet, men mullvadens jordhögar är högre, spetsigare och dessutom lägger mullvaden jordhögen över hålet. Tar du bort jorden över hålet så fyller mullvaden snabbt med ny jord (inom ca 6 timmar) - då vet du att det är mullvad och inte sork.

Mullvadshål är vanligtvis runda eller halvcirkelformade. De kan variera i diameter, men är oftast runt 4-7 centimeter. Mullvadar skapar sina hål i gräsmattor, trädgårdar och ängar. Hålen kan vara spridda runt i området och kan vara särskilt vanliga där marken är fuktig och lätt att gräva i. När mullvadar gräver sina tunnlar kan de ibland skapa ett bräckligt lock över hålet. Detta lock kan vara skört och kan brytas om det trampas på eller om tryck appliceras.

Bild: Mullvadshål [© Zefram, CC-BY-SA-3.0-migrated]

Sorkhål

Sorkars hål kan har vissa kännetecken som skiljer dem från hål som görs av andra djur: Sorkar är mindre än mullvadar och deras hål är därför vanligtvis smalare i diameter, cirka 3-5 centimeter breda, och kan vara mer avlånga än mullvadshål. Sorkhål har vanligtvis en rundad eller oval form, men de kan vara mindre regelbundna än mullvadshål. De kan vara något smalare vid ingången och breda ut sig något längre ner i hålet. Sorkar tenderar även att skapa en mer täckt ingång till sina hål jämfört med mullvadar, där tex. växtdelar, gräs eller annat döljer ingången till hålet.

Sorkar gräver tunnlar under marken och pressar upp jord till ytan, vilket bildar jordhögar. Men jämfört med mullvadar är sorkens jordhögar mindre och mer spridda. De kan vara mindre i storlek och inte lika tydligt koncentrerade runt och på själva hålet.

Sorkar skapar sina hål i fuktiga områden nära vattenkällor, som nära bäckar, diken eller våtmarker. Hål kan också hittas i gräsmattor, trädgårdar och åkrar. Sorkar är mindre synliga än mullvadar eftersom de gräver sina tunnlar under marken.

Bild: Sorkhål med karaktäristisk jord runt. © Stick AB

Råtthål

Några kännetecken för hål som kan vara associerade med råttor: Råttor är relativt stora skadedjur, så deras hål tenderar att vara större än hål som görs av mindre gnagare. Hålen kan vara cirka 5-7 centimeter i diameter eller större, vilket är tillräckligt stort för att en råtta ska kunna passera igenom. Hålen är oftast välformade med en rundad eller oval form. 

Råttor tenderar att skapa sina hål i skyddade områden, som nära byggnadsgrunder, under träd och buskar eller i murar. De föredrar platser där de kan vara relativt dolda och ostörda.

Bild: Råtthål i trädgård (⌀ 75 mm). © Stick AB

Mushål

Här är några kännetecken för hål gjorda av möss i marken: Hål gjorda av möss i marken kan vara något större än de hål de gör i byggnadsmaterial. De kan vara ungefär 3-5 centimeter i diameter, men storleken kan variera beroende på arten av mus och storleken på individen.

Mushål är oftast relativt runda eller ovala i formen, välformade och med släta kanter. När möss gräver hål i marken kommer de att pressa upp jord till ytan och skapa små jordhögar runt hålet. Dessa jordhögar kan vara synliga intill hålet och kan vara mindre än jordhögar som skapas av andra djur som mullvadar eller sorkar.

Möss kan skapa sina hål i olika områden utomhus, såsom trädgårdar, buskar, gräsmattor eller under löv och skräp. Ofta söker möss skyddade platser nära komposter, rabatter eller byggnader för sina hål.

Bild: Mushål i gräsmatta (⌀ 45 mm). © Stick AB

Grävlingshål

Detta kan hjälpa dig att identifiera hål som kan vara skapade av grävlingar: Grävlinghål är betydligt större än hål som skapas av mindre djur som möss eller minkar. De kan vara upp till 30 centimeter i diameter och ha en relativt stor ingång. Grävlinghål har oftast en rund eller oval form. Ingången kan vara tydligt definierad och ha sluttande kanter.

Du kan märka att marken runt grävlinghålet är uppgrävd och att det finns uppkastad jord i närheten. Grävlingar är skickliga grävare och deras aktivitet kan lämna tydliga spår av jord och löv runt hålet. Grävlinghål kan vara relativt djupa, ibland upp till flera meter, eftersom grävlingar ofta gräver underjordiska bon och tunnelsystem för att bo och skydda sina ungar. Själva gångsystemen kan vara omfattande om det är flera grävlingar som vistats på platsen under lång tid, så pass omfattande att de kan innebära risk för sättningar eller skador på hus ovanpå systemet.

Grävlingar trivs i fuktiga eller fuktiga områden och deras hål kan ofta hittas i närheten av våtmarker, skogar eller områden med riklig vegetation.

Bild: Hål av grävling under altan och hus. © Stick AB

Det är också vanligt att grävlingar gör ytliga skador på tex. gräsmattor i sökandet efter föda. Jämför man med hål av tex. vildsvin så är omfattningen mindre (endast små ytor påverkade) då grävlingen gör skadan ensam medan vildsvinen kommer i grupp. Generellt är grävlingens bökade hål max 10 cm djupa medan vildsvinens kan vara betydligt djupare och där hela partier torv flyttats.

Bild: Skador av grävling gräsmatta. © Stick AB

Minkhål

Dessa kännetecken kan hjälpa dig att identifiera hål som är skapade av mink: Minkhål har vanligtvis en diameter på ungefär 5-7 centimeter, ungeför lika stora som råttors hål men mindre än kaninhål. Minkhål har oftast en oregelbunden eller oval form. De kan ha ojämna kanter och vara mindre definierade än förväxlingbara gnagares eller kaniners hål.

Minkar är semiakvatiska djur och trivs i närheten av vattendrag, sjöar och våtmarker. Därför är hål som skapats av minkar oftast placerade nära vattenkanten eller i närheten av fuktiga områden. Ofta kan hålen leda in under bryggor och andra vattennära konstruktioner där minkarna finner skydd.

Bild: Minkhål under sten nära vatten. © Stick AB

Maskhål

Hål av daggmaskar kan variera i utseende och storlek beroende på arten av daggmask och markförhållandena. Här är några kännetecken för hål gjorda av daggmaskar: Hålen av daggmaskar är små, vanligtvis runt 0,5-2 centimeter i diameter. Hål gjorda av daggmaskar kan vara runda eller mer ovala i formen. De kan vara jämnare och mer väldefinierade än hål som görs av andra djur. Ofta lämnar maskar jordblandad spillning som bildar små högar vid hålet med en sällsynt form.

Daggmaskar är marklevande och trivs i fuktiga och väldränerade jordar. Hål kan hittas i gräsmattor, trädgårdar, åkrar och skogar. Daggmaskar är ofta mest aktiva på natten eller vid regnigt väder, så hål kan vara tydligare efter sådana perioder.

Om du hittar hål av daggmaskar så är det positivt, maskarnas hål och gångar ger markförbättring genom att öka dräneringen och luftcirkulationen i jorden. Deras hål kan därmed förbättra jordstrukturen och främja växters rötter.

Bild: Hål och karaktäristiskt formad spillning från daggmask. © Stick AB

Fågelhål

Utseendet på hål av fåglar beror främst på syftet med hålet och fågelarten. Vissa fågelarter kan skapa hål för att bygga bon, för att leta efter föda eller som en del av sina parningsritualer. Här är några exempel på hål som kan skapas av fåglar i marken:

Vissa fågelarter, som strandskator och vipor, kan skapa bofördjupningar i marken för att lägga sina ägg. Dessa hål kan vara relativt stora, vanligtvis några centimeter djupa och har en utkant som markerar boets område.

Många fågelarter kan skapa små hål i marken när de söker efter föda. Dessa hål är relativt små och ytliga och används för att komma åt insekter, maskar eller andra små organismer som finns i marken.

Bild: Hål av fågel som letat mat (⌀ 5 mm). © Stick AB

Ormhål

Hål som ormar gör kan vara svåra att identifiera eftersom de vanligtvis är dolda och inte syns tydligt på markytan. Ormar gräver inte hål i marken på samma sätt som andra djur. Istället använder de naturliga håligheter, sprickor eller befintliga utrymmen för att skapa sina gömställen. Här är några kännetecken som kan indikera närvaron av ormhål:

Ormhål är ofta diskreta och kan vara svåra att upptäcka visuellt. Det kan inte finnas några tydliga hål eller marktecken som avslöjar deras närvaro. Dessutom är hålens öppningar ibland så små att de knappt syns.

Det är vanligt att ormar använder naturliga håligheter i marken, som övergivna gnagarbon, rötter eller stenar, sprickor i marken, stenrösen mm. som gömställen. Hål i marken som används är oftast väl skyddade och till exempel dolda under tjock vegetation, under buskar och växter. Ormar drar nytta av dessa skyddade platser för att undvika upptäckt av rovfåglar och andra rovdjur.

Bild: Ormbo i skyddad bergsskreva. © Stick AB

Rävgryt

Rävar är skickliga grävare och kan skapa olika typer av hål beroende på deras syfte och aktiviteter. Här är några typer av hål som rävar kan gräva:

Rävar kan gräva bohål som är säkra platser att föda och uppfostra sina ungar, så kallade rävgryt. Dessa hål är vanligtvis större och djupare än hål som används för andra ändamål. De kan vara upp till en meter djupa och ha flera ingångar och utgångar.

Rävar kan gräva mindre hål eller gömställen för att förvara mat eller för att gömma sig när de jagas eller känner sig hotade. Dessa gömställen är vanligtvis mindre och grundare än bohålen. Rävar kan också gräva förrådshål för att lagra mat. Dessa hål kan vara mindre och placeras nära rävgryt eller gömställen. Rävar kan använda dessa förrådshål för att lagra överskott av föda, till exempel gnagare eller fåglar de har jagat. 

Rävar är skygga djur och föredrar att gräva sina hål på platser där de kan vara relativt dolda och undangömda, till exempel under buskar, i skogiga områden eller på sluttningar. Ett tydligt tecken på rävaktivitet är ben-, päls- eller fjäderrester i nära anslutning till hål.

Bild: Rävgryt med rävvalp. © Stick AB

Mördarsnigelhål

Mördarsniglar skapar inte själva hål i marken, snarare använder de befintliga håligheter som boplats för övervintring eller gömställen för att skydda sig under dagen eller vid ogynnsamma förhållanden som torka. Här är några saker att tänka på angående mördarsniglars gömställen:

Mördarsniglar trivs i fuktiga miljöer och söker ofta skydd i skuggiga områden när det är torrt eller för varmt. Mördarsniglar kan dra nytta av markfickor, sprickor eller håligheter i marken för att gömma sig. Dessa kan vara naturliga fördjupningar, utrymmen under stenar eller i stammens bas av växter. De kan gömma sig under marktäckande växter, i komposthögar, under träplankor eller stenar, och även i övergivna gnagarbon.

Bild: Snigelgömma under växter. © Stick AB

Vildsvinshål

Vildsvin kan orsaka betydande skador på marken när de söker efter mat eller genom sin böklingsaktivitet, detta kan te sig som hål i marken eller att marklagret rivits upp kring platsen. Här är några vanliga kännetecken på skador som vildsvin kan orsaka:

Vildsvin bökar i marken där de använder sina kraftiga nosar för att rota i marken i sökandet efter mat. Denna aktivitet kan resultera i uppkastad jord, skador i gräsmattan och även synas som tydliga gropar och hål i marken. Vildsvin kan gräva upp stora ytor, särskilt på jakt efter rötter, insekter och smådjur. Områden med skador kan vara stora och storleken beroende på antalet vildsvin som varit i området.

Bild: Vildsvinsbök gräsmatta. © Stick AB

Kaninhål

Följande kan hjälpa dig att känna igen kaninhål: Kaniner gräver små och runda hål med en diameter på cirka 7-10 centimeter. De kan vara något större om de används av ett större hardjur, som till exempel hare. Kaninhål har ofta en rund eller oval form. De kan vara jämnkantade eller ha något ojämna kanter beroende på markförhållandena och hur nyligen hålet grävdes.

Vissa kaniner kan skapa komplexa tunnelsystem med flera ingångar och utgångar. Om du upptäcker flera hål i närheten av varandra, kan det vara en indikation på ett kaninsystem. Ibland kan du se spår av gnagning eller tuggade växtdelar i närheten av kaninhål. Kaniner gnager på växter och kan ibland lämna dessa spår kring sina hål.

Bild: Kaninhål. © Stick AB

Vad gör man åt hål i marken?

Hål i marken är oftast inget problem. Visst innebär det en risk att stuka fötter, snubbla mm. och framförallt tycker många att det ser tråkigt ut. Hålet kan ganska enkelt fyllas igen och förhoppningsvis grävs inte hålet upp igen.

Det finns dock en risk att hålen innebär att det är skadedjur som etablerat sig, vilket kan vara ett lite större problem. Om det är: 

• Sorkar, mullvadar eller kaniner kommer sannolikt nya hål dyka upp i snabb takt och trädgårdens växter kan ta skada. 
• Råttor och möss finns risken att problemet kan sprida sig till närliggande hus. 
• Ormar (huggorm) så kan de öka i antal på platsen och innebära en risk för barn och husdjur.
• Mördarsniglar kommer de troligtvis snart ge sig på växter och odlingar.
• Minkar tenderar de att ta in fångade djur och fiskar i sitt bo. Detta kan ge upphov till en hemsk doft av kadaver vid en brygga eller sjöstuga.

Rör det sig om skadedjur bör du ta tag i skadedjursproblemet omgående för att slippa att det växer i omfattning. Tänk på att det finns många hjälpmedel och produkter som kan hjälpa dig skrämma bort skadedjur utan att behöva bekämpa dem, och innan de hinner bli ett problem. Det finns också förebyggande produkter som tex gnagarskyddsnät som kan hjälpa dig att skydda huset om råttor eller möss finns i omgivningarna.

Läs mer om skadedjursbekämpning i Sverige.