Skadedjursbekämpning - allt du behöver veta

Välkommen till vår värld av skadedjursbekämpning! Vi går igenom allt från definitionen av skadedjur, lagar och regler som du bör känna till, hur bekämpning utförs rent praktiskt med råd och tips, hur du kan börja jobba som skadedjurstekniker, till hur framtiden för skadedjursbekämpning kan se ut. Vår genomgång ger dig snabbt en översikt och gör dig till expert på skadedjursbekämpning.

Innehåll

1. Vad är ett skadedjur?
2. Vanliga skadedjur i Sverige
3. Hur skadedjur sprids i hem och trädgård
4. Indikation på skadedjursproblem
5. Bekämpningsråd per skadedjur
6. Metoder för bekämpning av skadedjur
7. Produkter mot skadedjur
8. Sanering efter angrepp av skadedjur
9. Lagar och regler kring skadedjur
10. Ansvar för bekämpning av skadedjur
11. Marknaden för skadedjursbekämpning
12. Att arbeta med skadedjursbekämpning
13. Utbildning i skadedjursbekämpning
14. Framtiden för skadedjursbekämpning
15. Mer information

Vad är ett skadedjur?

Skadedjur kan vara allt från myggor eller mördarsniglar som stör eller förstör i trädgården, klädesmalar eller kackerlackor som angriper saker i huset, till husbock eller hästmyror som till och med kan skada själva huset. Definitionen av skadedjur är ett djur som ger upphov till materiell, fysisk eller psykisk skada i någon form, på grund av mängd eller plats. Detta innebär att ett djur kan vara ett skadedjur på ett ställe men inte på en annan plats, ta till exempel å ena sidan en ensam geting som kan vara ett pollinerande nyttodjur men å andra sidan ett skadedjur när flertalet getingar byggt sitt bo i ett hus. I vissa fall är det bara i en viss del av sin livscykel som ett djur är ett skadedjur. Till exempel är adulta klädesmalar harmlösa medan de som larver gör skada på textilier. Men adulta malar fortplantar sig och ger upphov till nya larver så därmed är distinktionen onödig och djuret som sådant kan definieras som ett skadedjur.

Många tänker direkt på insekter när de hör skadedjur men det kan likväl vara ett däggdjur eller en fågel. Skadedjur benämns ibland även som skadegörare eller ohyra vilka båda är synonyma begrepp med samma betydelse. Skadedjur som är insekter benämns ibland skadeinsekter, medan den bredare definitionen skadedjur även inkluderar till exempel gnagare, fåglar och hovdjur.

Invasiva arter är inte att likställa med skadedjur. Invasiva arter kan vara däggdjur, insekter, fiskar, växter med mer som innebär ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter riskerar helt enkelt att konkurrera ut inhemska arter. Dock kan invasiva arter även vara skadedjur i vissa fall, tex. mördarsniglar eller stenmård.

De skador som skadedjur orsakar kan vara materiella såväl som fysiska eller psykiska. Materiell skada kan vara söndergnagda elkablar, förstörda livsmedel eller skador på en byggnad. Fysiska skador innefattar bett, stick och sjukdomar på människor eller djur som resultat av angrepp av skadedjur. Psykiska skador inkluderar obehag, stress, ångest och sömnproblem som en konsekvens av angrepp från skadedjur. 

Skador av skadedjur

Som namnet skadedjur eller skadeinsekter antyder så ger dessa upphov till skador i någon omfattning. Skador kan vara på materiella saker eller fysiska och psykiska på människor eller djur. Här följer exempel på olika sorters skador och skadedjur:

Skadedjur får ofta samlingsnamn efter vad de angriper, så som träskadeinsekter, textilskadeinsekter eller lagervaruinsekter. De kan även få sitt namn direkt från vad de angriper, tex. klädesmal, matmal och granbarkborre.

Vanliga skadedjur i Sverige

Definitionen av skadedjur är tämligen bred och gör att diverse insekter, däggdjur eller fåglar kan vara ett skadedjur i en specifik miljö och kontext. Det kan innebär allt från ryggradslösa djur (ex. flygande insekter, krypande insekter, spindeldjur och sniglar), grod- och kräldjur (ex. ormar), däggdjur (ex.gnagare, gryt och hovdjur) till fåglar.

Här följer exempel på djur som kan vara skadedjur. Du kan läsa mer om skadedjuret i allmänhet, vilka skador de gör och såklart hur de bekämpas:

Notera: Djuren är inte skadedjur i alla sammanhang.

Identifiera skadedjur

Se vårt verktyg Identifiera skadedjur för en mer komplett lista skadedjur och med bilder som hjälper dig identifiera det skadedjur du hittat. Verktyget för hjälper dig att hitta rätt bland mer än 80 vanliga svenska skadedjur i hem och trädgård:

Identifiera

Hur skadedjur sprids i hem och trädgård

Det finns nästan lika många sätt för skadedjur att ta sig in i hus som det finns skadedjur, här följer några exempel:

• Kackerlackor och vägglöss kan följa med i resväskor eller kläder hem från en resa på en plats med angrepp.
• Silverfiskar kan följa med kartonger in i hemmet och på den vägen etablera sig.
• Mjölbaggar och andra lagervaruinsekter kan följa med en kontaminerad vara in i skafferiet för att där sprida sig vidare till andra livsmedel.
• Bananflugor följer med angripen frukt in i hemmet eller tar sig in utifrån.
• Pälsängrar och klädesmalar flyger ofta in utifrån, helt sonika genom en öppen dörr eller genom ett oskyddat ventilationsintag.
• Möss söker sig in för skydd och värme under vintermånaderna och nyttjar då oftast små öppningar i huset för att pressa sig in.
• Råttor följer ofta avloppsrör som är trasiga eller där skydd för golvbrunnar saknas i huset för att ta sig in.

Skadedjur i trädgården kan spridas på följande sätt:

• Mördarsniglar följer ofta med flyttade eller nyinköpta växter som innehåller snigelägg, eller så flyttar de sig av egen kraft till nya trädgårdar.
• Fästingar åker snålskjuts med rådjur och andra djur och kan slumpmässigt hamna i en trädgård.
• Rådjur, sorkar, och andra djur söker sig själva in i trädgården i jakt på föda.
• Mullvadar söker sig gärna in under hus med rätt markförhållanden för att bygga bon.
• Fåglar hittar ofta bra och skyddade boplatser kring hängrännor och olika avsatser på hus.

Indikationer på skadedjursproblem

Bekämpningsråd per skadedjur

Skadedjursbekämpning är aktiviteten att döda eller avhysa skadedjur i någon form och omfattning. Oftast inkluderas även relaterade aktiviteter inom skadedjursbekämpning, som tex. att inspektera och söka indikationer på skadedjur, kartlägga skadedjur, förebygga skadedjur och att sanera efter skadedjursangrepp.

Vi ser det som en viktig uppgift att informera kring skadedjur och skadedjursbekämpning på ett enkelt och tillgängligt sätt. De flesta skadedjur kan faktiskt privatpersoner med tillgång till kunskap och ibland bekämpningsprodukter ganska lätt bekämpa själv. Endast för vägglöss, kackerlackor och råttor i vissa fall rekommenderar vi att bekämpningen överlåts till experter, detta pga. av svårighet, risk för spridning eller att speciella produkter och tillstånd krävs.   

Ambitionen är att det ska bli lättare för dig att snabbt hitta en lösning på ditt skadedjursproblem. Här hittar du två av våra verktyg som kan hjälpa:

Metoder för bekämpning av skadedjur

För varje skadedjur finns det ett antal metoder som lämpar sig för bekämpning. Här går vi igenom på ett övergripande plan vilka metoder som finns och som är tillämpliga för de flesta skadedjur. Oftast är en kombination av bekämpningsmetoder att föredra för att snabbt och effektivt få kontroll på skadedjuren.

Mekanisk bekämpning

Inom mekanisk bekämpning finns en bred flora av bekämpning, från den enklaste formen som till exempel att en fluga dödas med en flugsmälla, till att fångstredskap används som måste vara godkända av Naturvårdsverket, till det mest avancerade som är skyddsjakt vilket kräver jägarlicens och tillstånd från Länsstyrelsen.

• Fysisk: Att på ett direkt sätt döda skadedjur genom att tex. använda en flugsmälla eller att kapa huvudet av mördarsniglar. Begränsat effektivt och mest lämpligt för tex. flugor, myggor och getingar som förirrat sig in och förekommer i fåtal.

• Termisk: Att hetta upp skadedjur till en hög temperatur, eller motsatt att frysa skadedjuren. I sin enkelhet kan tvätt i 60 grader döda skadedjur, likaså kan ett klädesplagg som läggs i frysen några dagar bli fritt från skadedjur. Även för  svårbekämpade skadedjur som vägglöss kan termisk bekämpning användas. Då kan hela möbler eller till och med hela byggnader värmas upp för att döda vägglössen.

• Fällor: Att fånga insekter i klisterfällor. Diverse insekter kan lockas till giftfria fällor med livsmedelsbaserade lockmedel eller feromon (doftämnen), i fällan används oftast klister för att fånga insekten. För klädesmal, silverfisk och många andra insekter är fällor ett enkelt och effektivt alternativ.

• Fångstredskap: Att döda eller fånga vilt i en mekanisk fälla, generellt skiljer man på dödande fällor och icke-dödande (s.k. levandefångstfällor). Fångstredskap måste ha ett typgodkännande från Naturvårdsverket för att få användas och erhåller då ett typnummer och registreras i förteckningen över fångstredskap. 

• Skyddsjakt: Att jaga enskilda djur i syfte att förhindra skador på tex. boskap av rovdjur eller på åkermark av gäss som äter upp säden. Skyddsjakt ett undantag och tillstånd från Länsstyrelsen. Till exempel grävlingar som kan bygga bo under hus eller i krypgrunder omfattas av jaktlagen och där skyddsjakt kan vara tillämpligt. Likaså rådjur som kan angripa trädgårdar omfattas av jaktlagen.

Kemisk bekämpning

Ordet kemisk är aningen missvisande då allt i viss mån är kemiskt, även substanser som är helt naturliga (tex. extrakt av växter) är kemiska. Det handlar här om bekämpning som har en invärtes och direkt effekt på organismer - till exempel ett nervgift som påverkar nervsystemet och paralyserar en insekt vilket får den att sluta fungera och till sist dö. Att jämföra med ett medel som verkar mekaniskt - till exempel ett uttorkningsmedel som torkar ut en insekt till döds. Båda dessa resulterar i att insekten dör men den första har en kemisk effekt medan den andra verkar mekaniskt.

Biocider: Kemiska eller biologiska bekämpningsmedel som används för att bekämpa skadliga organismer. Exempel på biocider är insektsmedel, musgift och myggmedel. Även båtbottenfärg och desinfektionsmedel räknas till biocider då de organismer som avses inte behöver vara skadedjur utan tex. kan vara skadliga mikroorganismer som bakterier. 

Samtliga biocider som säljs och används i Sverige måste vara godkända och registrerade hos Kemikalieinspektionen där de tilldelas ett registrering-/identifieringsnummer. De måste följa regler för biocider som framgår av EU:s biocidförordning. Till exempel måste den verksamma substansen, användningsområdet etc. vara godkänt. Det krävs även att svenska användarinstruktioner framgår korrekt på produktens behållare.

En vanlig fråga är om bekämpningsmedel är farliga för husdjur som katter och hundar.

Växtskyddsmedel: Kemiska eller biologiska medel som används för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Exempel på växtskyddsmedel är snigelmedel, nematoder mot skadeinsekter och ogräsmedel. I princip gäller samma regler för växtskyddsmedel som för biocider vad gäller registrering hos Kemikalieinspektionen, märkning och specificerat användningsområde.

Biocider och växtskyddsmedel delas in i tre klasser, där Klass 3 är den som får användas av privatpersoner:

• Klass 1: Endast för yrkesmässigt bruk och tillstånd krävs.
• Klass 2: Endast för yrkesmässigt bruk.
• Klass 3: Får användas av privatpersoner.

Vid användning av biocider och växtskyddsmedel är det viktigt att användningen begränsas i den mån det är möjligt, att användarinstruktioner följs, samt att restprodukter och förpackning sopsorteras så som anvisas.

Biologisk bekämpning

Nyttjar naturliga processer och organsimer som mikroorganismer eller insekter för att bekämpa skadedjur. Till exempel kan insektspredatorer (ex. spindlar) eller rovkvalster användas för att bekämpa skadeinsekter. En mer avancerad form är nematoder, små mikroorganismer/rundmaskar, som kan sprida sjukdomar till skadedjur som mördarsniglar och därigenom bekämpa dem - en form av parasitism. Ytterligare ett exempel är antagonistiska svampar, dessa bekämpar skadedjur genom att sprida sjukdomar till specifika arter skadedjur.

En fördel med biologisk bekämpning är att naturliga förhållanden mellan skadedjur och andra organismer används men kanske förstärks, dvs. bekämpning uppnås på ett naturligt sätt som inte påverkar miljön i stort. 

Teknisk bekämpning

Att begränsa skadedjurs rörelsefrihet eller försämra deras levnadsförhållanden på en viss plats är effektivt, hållbart och kostnadseffektivt jämfört med andra former av bekämpning. Till exempel kan teknisk bekämpning innebära att täta kring rör så att möss inte tar sig in eller sänka golvvärmetemperaturen så att silverfiskar inte trivs och kan fortplanta sig. 

• Byggnadstekniska åtgärder: Att skapa en fysisk barriär som hindrar skadedjur från att ta sig in. Det kan vara enkla saker som att sätta insektsnät i ventilationens luftventiler eller mer omfattande projekt som tätning av en husfasad för att hindra möss från att ta sig in. Även fågelskydd (tex. fågelpiggar) är en form av byggteknisk åtgärd som hindrar fåglar från att uppehålla sig eller bygga bo på en viss plats.

• Temperaturkontroll: Att höja eller reducera temperaturen för att döda skadedjur eller påverka deras fortplantningsförmåga. En mildare form av termisk bekämpning i någon mån. Till exempel kan några graders lägre temperatur i värmegolv göra att silverfiskar inte längre fortplantar sig. Motsatt fungerar för andra skadedjur, att ställa möbler angripna av trämask i normal rumstemperatur stoppar angreppet.

• Fuktkontroll: Att säkerställa en normal (låg) fuktnivå. Många skadedjur gynnas av fuktiga förhållanden. Tex. Trämask, silverfisk, gråsuggor och diverse andra insekter föredrar fuktiga förhållanden.

• Födoreducering: Att reducera den föda som skadedjuren har att tillgå på platsen. Detta gör platsen mindre attraktiv och bromsar skadedjurens fortplantning. Till exempel gör regelbunden städning att silverfiskar har mindre hudrester och annat som föda. Att ta bort fallfrukt ger gnagare mindre föda i trädgården. Att välja bort vissa växter minskar trädgårdens attraktivitet för mördarsniglar. Att förvara livsmedel i slutna plastbehållare gör att matmal inte kommer åt födan. Hygienfrämjande åtgärder såsom protokoll för livsmedelshantering, städning, sophantering mm. avser i grunden reducera tillgång till föda och boplatser.

Många av dessa åtgärder kan även användas förebyggande för att minska risken att få problem med skadedjur genom att vara proaktiv. Till exempel kan möss och råttor effektivt förebyggas genom att täta riskstrukturer i byggnader med rätt anpassade material (tex. gnagarskyddsnät). Särskilt vid återkommande problem med en viss sorts skadedjur bör du vidta de förebyggande tekniska åtgärder som är möjliga.

Giftfri bekämpning

Det som benämns “giftfri” bekämpning är egentligen ett samlingsbegrepp för alla bekämpningsmetoder som inte är s.k. kemisk bekämpning, dvs. att gifter inte används i någon form. Generellt handlar det om mekaniska, biologiska eller tekniska bekämpningsmetoder som nyttjas. Även användning av naturliga medel kan anses vara en form av giftfri bekämpning. Detta kan vara att använda naturliga stimuli för att skrämma bort skadedjur, tex. fågelsiluetter eller rovfågelatrapper för att skrämma bort småfåglar. Eller ämnen, dofter, smaker mm. som skadedjur inte uppskattar - tex. rödceder eller lavendel mot textilskadeinsekter eller fårfett för att lura rådjur att får redan betat igenom området och ätit upp allt gott och näringsrikt.

Med den utveckling som sker inom EU och Sverige går skadedjursbekämpning mer och mer mot giftfri bekämpning som du kan läsa mer om i avsnittet “Framtiden för skadedjursbekämpning”.

Produkter mot skadedjur

Det finns en mängd olika produkter för att underlätta skadedjursbekämpning. Vissa fungerar mot en mängd olika skadedjur, tex. insektssprayer. Andra är väldigt specifika mot ett visst skadedjur, tex. avskräckande medel mot rådjur. 

De flesta produkter mot skadedjur är ändamålsenliga och effektiva medan ett fåtal är tämligen overksamma och ibland näst intill komiska; Ta till exempel ett elstängsel i miniatyr mot mördarsniglar - ytterst begränsad effekt och väldigt väldigt opraktiskt på alla sätt.

Följande är några huvudtyper av produkter samt exempel för vardera:

• Förebyggande barriärerer och byggmaterial: tex. fågelpiggar, skyddsnät och tätningsmedel.

• Avskräckande: tex. rovdjursattrapper, dofter, ultraljudsskrämmare eller fågelskrämmor.

• Lockmedel: tex. bete till sork- eller musfällor eller attraktionsmedel till myggfångare.

• Avlivande handredskap: tex. flugsmällare eller elektriska insektsracket.

• Fångstredskap: tex. musfällor, råttfällor, minkfällor och liknande.

• Insektsfällor: tex. ljusfällor eller klisterfällor mot silverfisk, klädesmal eller pälsänger.

• Bekämpningsmedel: tex. getingskum eller insektspray mot krypande insekter.

• Mekaniska eller medicintekniska medel: tex. lusschampo eller frysspray.

• Biologiska bekämpningsorganismer: tex. nematoder eller rovkvalster.

• Spårningsmaterial och redskap: tex. spårningspulver eller UV-ficklampa.

• Städ-/saneringsmaterial: tex. doftätare, desinficeringsmedel eller andra städartiklar.

• Övriga redskap: tex. håltagningsset för att sätta ned sorkfällor i jorden, arbetshandskar, skyddsmasker, pumpsprayer för att applicera växtskyddsmedel mm.

Besök vår butik för att köpa skadedjursprodukter till bra priser och med snabb leverans.

Handla

Sanering efter angrepp av skadedjur

Generellt innebär sanering aktiviteten att rengöra och städa upp efter ett avslutat skadedjursangrepp. Att städa upp efter att du har tagit ned ett getingbo eller gammalt fågelbo är den enklaste formen av sanering. Sedan finns skadedjur som ställer till mer skada och därmed mer jobb och saneringsaktiviteter - exempelvis möss och vägglöss. 

Vid sanering är det viktigt att hälsorisker beaktas. När du sanerar efter angrepp av smågnagare som råttor, möss eller sorkar kan smittämnen finnas kvar som riskerar att smitta. Tillvägagångssätt och skyddsutrustning bör därför anpassas efter den specifika sanering som utförs. Exempel kan vara att använda handskar, munskydd och att undvika att dra upp dammpartiklar i luften som kan innehålla patogener.

När du sanerar efter skadedjursangrepp blir det sopor att ta hand om. Det är viktigt att inte genom soporna sprida skadeinsekter eller deras ägg till nya platser. Därför bör man vara noga med hur soporna hanteras. Försluta plastpåsar ordentligt och för vissa skadedjur även värma upp eller frysa soporna för att vara säker. Speciellt när det rör sig om lagervaruinsekter som angripit livsmedel kan du behöva kassera mängder med livsmedel och var då extra noggrann att göra det på ett säkert sätt.

Sanering innefattar också ibland att avlägsna rester av bekämpningsmedel som använts i bekämpningen. För att göra det aningen mer komplicerat kan även själva bekämpningen benämnas sanering. Till exempel när det gäller vägglöss talar man ofta om vägglussanering synonymt med bekämpningsåtgärder. Anledningen är att både städ- och bekämpningsåtgärder sker samtidigt och att vissa aktiviteter överlappar.

Om bekämpningsmedel använts kan det vara nödvändigt med en karenstid innan sanering. Generellt får inte sanering påbörjas förrän bekämpningsmedel hunnit torka då det kan medföra en hälsorisk samt minska medlens effektivitet. Helst ska bekämpningsmedel få verka klart/maximalt innan du sanerar. Detta kan innebära att saneringen måste vänta till 4-5 veckor efter det att bekämpningen utförts.

Lagar och regler kring skadedjursbekämpning

Det finns en hel del lagar och regelverk som styr hur skadedjursbekämpning får utföras, vilka medel och redskap som får användas, samt vem som får utföra olika bekämpningsaktiviteter. Är du yrkesverksam med skadedjursbekämpning är kraven högre - då krävs behörighet och utbildning till exempel för att få använda ett visst bekämpningsmedel.

Följande är huvudsakliga regler att förhålla sig till för skadedjursbekämpning:

• Miljöbalken och jordabalken reglerar bland annat ansvaret för skadedjursbekämpning i fastigheter, till exempel ansvarsfördelning mellan en hyresvärd och hyresgäst.
• Boverkets byggregler, BBR, fastställer kraven på skydd mot skadedjur i byggnader med stöd i plan- och byggförordningen, i sin tur grundat på plan- och bygglagen.
• EU:s biocidförordning fastställer kraven på biocider och växtskyddsmedel för att säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön. Syftar även till att harmonisera regler för att förbättra den fria rörligheten för biocidprodukter inom unionen.
• Jaktlagen fastställer var, när och hur jakt får bedrivas samt vem som får jaga och vad som får jagas. 

Följande myndigheter kontrollerar olika områden av skadedjursbekämpning: 

• Kemikalieinspektionen - Ansvar för marknadskontroll av kemiska produkter och bekämpningsmedel. 
• Folkhälsomyndigheten - Ansvarar för utfärdande av tillstånd för att använda bekämpningsmedel (klass 1 So och klass 1 SoX) i bostäder och lokaler för allmänna ändamål.
• Naturvårdsverket - driver och samordnar miljöarbetet i Sverige. Bland annat relaterat till skadedjur ansvarar Naturvårdsverket för kontroll och registrering av fångstredskap för bekämpning av skadedjur. 
• Jordbruksverket - ger tillstånd för användning av bekämpningsmedel klass 1 L och arbetar bland annat för att djur, växter och hälsa ska ha ett gott skydd inom svenskt jordbruk. Rådger även genom växtskyddscentraler.
• Arbetsmiljöverket - ger tillstånd för användning av bekämpningsmedel klass 1 AV samt ställer krav på säkerhetsutrustning för skydd av yrkesverksamma mm.
• Boverket - tillhandahåller föreskrifter och allmänna råd för byggregler i relation till undvikande av skadedjur.
• Läkemedelsverket - ansvar för kontroll av medicintekniska produkter, tex. mot skadedjur i form av lusmedel eller fästingfrysare.
• Kommuner och länsstyrelser delar kontrollansvaret med KemI på lokal nivå samt har ansvar för kontroll av miljöfarliga verksamheter. Kommunala miljöförvaltningar stödjer miljö- och hälsoskyddsnämnden på kommunal nivå.

Här följer en lista på Sveriges 290 kommuners respektive sidor för skadedjur och skadedjursbekämpning. Där du kan se specifikt vad som gäller i din kommun enligt kommunens miljöförvaltning:

Anmäl ej uppdaterad info eller sidor som saknas här.

Ansvar för bekämpning av skadedjur

Vid nybyggnad så ansvarar byggherren för att byggnaden utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning. När byggnaden tagits i bruk ansvarar byggnadsägaren för att byggnaden är fri från skadedjur och att byggnadens skydd mot skadedjur underhålls. 

För olika former av fastighetsägare gäller sedan olika regler för ansvar:

• Hyreslägenhet: Hyresvärden är skyldig att vidta åtgärder mot skadedjur och ohyra för hyresrätter i sin fastighet. Detta gäller även i de fall där hyresgästen bidragit till eller förvärrat skadedjursproblemet. I fall där hyresgästen inte orsakat problemet med skadedjur kan till och med hyresgästen kräva ersättning för skador som uppstått, tex. för skadade livsmedel, kläder eller den tid som lägenheten inte kunnat nyttjas till följd av sanering.
• Bostadsrättslägenhet: Bostadsrättsföreningen ansvarar för att hålla sin fastighet och dess bostadsrätter fria från skadedjur. Kan föreningen inte lösa ett skadedjursproblem (och det inte beror på bostadsrättshavaren) kan denna ha rätt att säga upp bostadsrättsavtalet. Vidare kan hänförliga brister som uppkommit till följd av skadedjur ge rätt till skadestånd eller tex. sänkt avgift. Omvänt, om bostadsrättsinnehavaren (eller tex. andrahandshyresgäst) genom försummelse eller vårdslöshet har bidragit till skadedjursangrepp kan det leda till att nyttjanderätten förverkas och bostadsrättsinnehavaren kan sägas upp. Som bostadsrättsinnehavare är man skyldig att utan oskäligt dröjsmål meddela föreningen om lägenheten har ett skadedjursangrepp som riskerar att sprida sig i fastigheten.
• Villa: Fastighetsägaren har ansvar för att hålla sin fastighet fri från skadedjur enligt miljöbalken 9 kap. 9 §. Det finns ingen rapporteringsskyldighet för skadedjur som husägaren måste ta hänsyn till.
• Fritidshus: Fastighetsägaren har ansvar för att hålla sin fastighet fri från skadedjur enligt miljöbalken 9 kap. 9 §. Det finns ingen rapporteringsskyldighet för skadedjur som fritidshusägaren måste ta hänsyn till.
• Offentlig miljö: Fastighetsägaren har ansvar för att hålla sin fastighet fri från skadedjur enligt miljöbalken 9 kap. 9 §. Till exempel ansvarar kommunen för VA-anläggningar och avlopp mm.
• Företag: Bolag eller verksamheter överlag har inte ytterligare regler att förhålla sig till kring skadedjurbekämpning än det som gäller för fastighetsägare eller hyregäster generellt. Dock när det gäller företag med speciella verksamheter, tex. livsmedelshantering (tex. producenter, lantbrukare, lager eller restauranger), så ställs hårdare krav för att säkerställa livsmedelssäkerhet. Reglerna för livsmedelshantering i relation till skadedjur är “löst” specificerade, dvs. det finns krav på skadedjurskontroll som avser främja god livsmedelshygien men exakt hur det ska utföras lämnas till företagen att avgöra.

För företag verksamma med livsmedel på något sätt är ofta skadedjursförebyggande och bekämpning centralt, till exempel för jordbruk/lantbruk, livsmedelsindustri/handel, hotell, restaurang och café. Även för verksamheter som har textilier eller viktiga dokument i pappersform i sin verksamhet som kan ta skada av angrepp är skadedjursbekämpning viktigt, tex. detaljhandel eller arkiv, muséer och antikvariat. Hygienaspekten (för anställda och kunder/gäster) och att därför undvika skadedjur är viktigt för i princip alla verksamheter, men i synnerhet för t.ex. hotell, läkemedelsindustri, fastighetsbolag och kontor i allmänhet. I specifika branscher kan skadedjursbekämpning vara en kritisk säkerhetsfråga, t.ex. för flygplatser där fågelsäkring är avgörande för säker luftfart eftersom kollisioner med fåglar annars riskerar att skada flygplan i trafik.

Marknaden för skadedjursbekämpning i Sverige

I Sverige är marknaden för skadedjursbekämpning starkt kopplad till försäkring,  försäkringsbolag och ett fåtal stora saneringsföretag. Så är inte fallet i de flesta Europeiska länder eller i tex. USA. Där har individer, lantbrukare och företag ett större eget ansvar för att utföra, beställa eller helt enkelt ombesörja bekämpning själva i någon form. Ofta är detta mest kostnads-, resurs- och tidseffektivt då fastighetsägaren generellt är på plats och ganska enkelt kan lära sig avhjälpa de flesta skadedjursproblem. 

Försäkringsbolag: Försäkringar täcker en del av de skadedjur som kan dyka upp i hemmet, genom tex. privata hemförsäkringar eller bostadsrättsföreningars specifika skadedjursförsäkringar och avtal. En kund får ett skadedjursproblem, tar kontakt med sitt försäkringsbolag, som i sin tur kontaktar ett anknutet saneringsföretag som tar sig till kunden fysiskt och avhjälper skadedjursproblemet genom bekämpning och eventuellt därefter sanering. Ibland har föräkringsbolag egna skadedjursbekämpare som hjälper dess kunder.

Bekämpnings-/saneringsföretag: Arbetar i huvudsak med skadedjursbekämpning som en tjänst eller service, dvs. att s.k. skadedjurstekniker besöker den som drabbats av skadedjur och genom bekämpningsaktiviteter försöker avhjälpa problem. I Sverige finns stora landsomspännande saneringsföretag som Anticimex samt ett fåtal mindre lokala eller regionala företag som tex. Insecta.

Anticimex är det största skadedjursbekämpningsföretaget i Sverige och har under många år köpt upp mindre lokala aktörer. I dagsläget är Anticimex så pass dominant på marknaden och har nära nog en monopolställning vilket gör att ytterligare förvärv sannolikt inte godkänns av Konkurrensverket. Näst störst är Rentokil som nyligen förvärvade Nomor. Här följer en lista på företag som utför skadedjursbekämpning i Sverige (samt verksamhetsgeografi):

Anmäl om ett företag saknas här. 

Skadedjursprodukter: Bekämpningssföretag, lantbrukare eller privatpersoner som bekämpar skadedjur tar ofta diverse produkter till hjälp. Det kan vara exempelvis insektsmedel, råttfällor eller något annat som hjälper till i bekämpningen. Företag som säljer eller utvecklar skadedjursprodukter, såsom Stick, addresserar den marknaden.

Många skadedjur täcks inte av försäkringar men kan likväl utgöra stora problem för människor - till exempel mördarsniglar eller rådjur i trädgårdar som förstör växter, eller myggor som ger sig på människor både utomhus och inomhus. Det kan också vara så att man inte har en försäkring som täcker skadedjur eller att man anser att självrisken är för stor. Eller så vill man snabbt avhjälpa ett skadedjursproblem utan att behöva vänta på att den skadedjurssanerare ska komma på besök. Oavsett anledning finns det många som gör-det-själv och själva bekämpar skadedjur.  

Att arbeta med skadedjursbekämpning

Vad gör en skadedjurstekniker? Som skadedjurstekniker avhjälper du skadedjursproblem hos privatpersoner, kommuner eller företag som industrier och lager. Utöver skadedjursbekämpning som är grunden innefattar arbetsuppgifter även att: 

• Inventera riskkällor och proaktivt förebygga och förhindra skadedjur. 
• Inspektioner och kartläggning av skadedjursangrepp.
• Informera kunder om åtgärder och vad de bör göra.
• Dokumentera och registrera arbeten som utförts.

Specifika uppgifter kan vara av enklare karaktär som att bekämpa myrbon och ta ned ett getingbo eller mer avancerade och omfattande som att sanera en fastighet för vägglöss. Det finns också specialuppgifter som tex. silodykare, låter kanske häftigt men innebär att du hissas ned i en silo för att rengöra den, detta för att förebygga skadedjursangrepp.

Oavsett exakta uppgifter så bör du vara förberedd på ett fysiskt arbete som innebär att du rör på dig och jobbar med kroppen. Du bör också vara beredd att jobba med olika typer av skyddsutrustning beroende på jobbets karaktär.

Generellt karaktäriserar jobbet som “mobilt” och skadedjursteknikern är bilburen, hemmajobb är inte en möjlighet för lejonparten av arbetsuppgifter. En del bekämpningsarbeten kan utföras av en ensam tekniker medan andra mer komplicerande och krävande jobb kräver att man arbetar i par eller grupper för att hantera utrustning, säkerhet, arbete på höjd, arbetets omfattning eller andra utmaningar.

Hur är det att arbeta som skadedjurstekniker? Vi har gått igenom recensioner som skadedjurstekniker givit för sina arbetsplatser, främst från de större bekämpningsföretagen, och samlat positivt och negativt som lyfts fram kring arbetet. Vilket företag man arbetar för påverkar såklart också men det har vi inte valt att separera för att istället ge en generell bild. Följande lyfts ofta fram som positivt i jobbet som skadedjurstekniker: Träffa människor, utvecklande och varierande uppdrag. Negativt som lyfts fram är: Toppstyrning, säljfokus/hets och mycket pappersarbete.

Vad tjänar en skadedjurstekniker? Lönenivån för skadedjurstekniker som i snitt är 28.500 kr (Yrkeskollen 2023) är lägre än medellönen i Sverige som är 37.100 kr (SCB 2022). En förklaring till den relativt låga lönen för skadedjurstekniker är geografisk spridning, skadedjurstekniker finns i hela landet där lönenivåer kan variera medan vissa välavlönade sektorer kan vara väldigt centrerad kring storstäderna. En annan faktor som kan påverka är att genomsnittsåldern för skadedjurstekniker bör vara lägre än genomsnittsåldern i arbetskraften i stort - med konsekvensen att lönerna därför hålls nere av ålder.

Lönenivåns spridning är tämligen snäv bland skadedjurstekniker, vilket innebär att ingångslönen inte skiljer sig avsevärt mot den som erhålls med flera års erfarenhet. Med andra ord en tråkig nyhet för dig som vill göra karriär i yrket och få rejäla löneökningar allteftersom din erfarenhet ökar. Samtidigt är ingångslönen ofta attraktiv för en ung person och de förkunskaper och kvalifikationer som krävs är inte så omfattande.

Löneskillnader mellan kvinnor och män för skadedjurstekniker är marginell. Skillnaden i lön är 1% mellan kvinnor och män till fördel för män, vilket är betydligt lägre än de 10% som är löneskillnaden mellan män och kvinnor överlag. Bekämpningsföretagen har generellt ambitionen att anställa lika många kvinnor som män och att lönerna ska vara lika mellan könen.

Vilka kvalifikationer krävs för att bli skadedjurstekniker? Företag som anställer dig som skadedjurstekniker erbjuder de yrkesspecifika utbildningar som krävs, dvs. kring säkerhet och tillstånd för att använda bekämpningsmedel mm. Följande kvalifikationer efterfrågas generellt av företag som Anticimex eller Nomor när de anställer nya skadedjurstekniker:

• B-körkort (manuell växel)
• Språkkunskaper: god förmåga svenska och engelska
• Erfarenhet av Microsoft Office
• Personlighet: Kommunikativ och serviceinriktad
• Ej i belastningsregister

När du sedan arbetar som skadedjurstekniker krävs vidare utbildning och tillstånd för att få utföra vissa arbeten, på vissa platser, och med vissa bekämpningsmedel.

Utbildning i skadedjursbekämpning

Kanske siktar du på skadedjurstekniker som framtida yrke? Eller så är du en fastighetsägare eller lantbrukare som upptäckt att du tjänar på att utföra bekämpning i egen regi. Oavsett så kan utbildning inom skadedjursbekämpning vara relevant.

För många delar av skadedjursbekämpning och sådan som utförs i hem och trädgård med bekämpningsmedel godkända för privat bruk (klass 3) krävs ingen särskild utbildning. För klass 2 krävs att det används yrkesmässigt men utbildning och tillstånd är inte ett krav. Dock om man ska vara verksam som skadedjursbekämpare och hantera bekämpningsmedel i klass 1 eller 2 L behövs tillstånd och utbildning.

I Sverige finns inte yrkeslegitimation för att arbeta som skadedjurstekniker men tillstånd är ett krav för att få använda bekämpningsmedel med klass 1 och 2 L. Tilläggsbeteckningar (So, SoX, L och AV) anger vilken myndighet som ansvarar för respektive tillstånd:

• So och SoX - Folkhälsomyndigheten
• L - Jordbruksverket
• AV - Arbetsmiljöverket

Exempel: Klass 1 So-tillstånd 

För att ge dig en översiktlig bild av utbildningskrav med mer tar vi klass 1 So-tillstånd från Folkhälsomyndigheten, för användning av bekämpningsmedel i bostäder och lokaler för allmänna ändamål, som exempel. Följande är de krav som ställs för att få tillstånd:

1. Godkänt resultat på kunskapsprov,
2. Intyg om praktisk erfarenhet och personbevis.

Kunskapsprovet för klass 1 So-tillstånd 

Kostnaden för kunskapsprovet är 5.500kr ex. moms (inkl. studiematerial). Med start 2023 erbjuder Folkhälsomyndigheten en e-utbildning för klass 1 So. Kunskapsprovet innehåller följande moduler och 60% rätt svar krävs för att klara provet:

• Lagstiftning om bekämpningsmedel, miljö- och hälsoskydd och arbetsmiljö.
• Kännedom om biocidprodukter och appliceringstekniker.
• Faror och risker förknippade med biocider, deras användning, samt hur dessa kan identifieras och kontrolleras. 
• Skyddsåtgärder och skyddsutrustning.
• Skadedjurs biologi och beteende samt den inverkan medlen har på de skadedjur som bekämpas.
• Symtom och åtgärder vid förgiftning.

Intyg om praktisk erfarenhet för klass 1 So-tillstånd

För att erhålla tillstånd krävs att en sakkunnig person intygar praktisk erfarenhet av skadedjursbekämpning. Detta måste skickas in så snart som möjligt efter anmälan eller senast två veckor efter prövningstillfället. Intyget ska signeras och beskriva vad det praktiska bekämpningsarbetet bestått av. 

Tillståndet som erhålls efter att samtliga handlingar godkänts är personligt, gäller i fem år och ger rätt att använda biocidprodukter klass 1 So inom Folkhälsomyndighetens ansvarsområde (i bostäder och lokaler för allmänna ändamål).

Här finner du länkar till fördjupning inom utbildning för olika biocidklasser hos respektive ansvarig myndighet:

Krav på tillstånd för bekämpningsmedel Klass 1 So - Folkhälsomyndigheten 
Krav och utbildning för bekämpningsmedel Klass L - Jordbruksverket
Tillstånd för användning av bekämpningsmedel Klass 1 AV - Arbetsmiljöverket 

Framtiden för skadedjursbekämpning

Miljöfokus inom skadedjursbekämpning är ett viktigt utvecklingsområde. EU har satt en tydlig riktning med en ambition att minska användningen av skadliga eller giftiga ämnen i bekämpning av skadedjur. Människor, djur och miljö ska skyddas på både kort och lång sikt. Långsiktiga risker med skadliga ämnen som kan påverka biologisk mångfald och i förlängningen livsmedelsproduktion driver denna ambition.

Likaså Europeiska konsumenter och företag ställer sig i stort bakom detta. Miljövänliga och giftfria alternativ efterfrågas vilket sätter tryck på tillverkare att ställa om till mer hållbara produkter och lösningar för skadedjursbekämpning.

Stick har från det att företaget startades drivits med utgångspunkt att skadliga ämnen kommer att försvinna från marknaden. Vi är övertygade att majoriteten av skadedjur kommer kunna bekämpas helt och hållet giftfritt inom en snar framtid. Gifter kommer ersättas med “snälla” verksamma ämnen som inte ger oavsiktliga skadliga effekter för andra arter, organismer eller ackumuleras i miljön, samt med mekaniska och tekniska former av bekämpning. 

Vi är övertygade om att denna utveckling är rätt väg och letar hela tiden efter producenter och samarbetspartners som hjälper oss driva utvecklingen framåt och vågar satsa giftfritt, mekaniskt, tekniskt och naturligt för att göra skadedjursbekämpning hållbart och i linje med sin tid.

Ett annat viktigt utvecklingsområde inom skadedjursbekämpning är “ny teknologi”. Uppkopplade enheter i hem och företag ökar explosionsartat. Vi kan redan idag med hjälp av sensorer förebygga gynnsamma temperatur- och fuktförhållanden för skadedjur. Likaså finns uppkopplade rått- och musfällor samt övervakningssytem för avlopp eller industrianläggningar som tidigt kan ge en indikation på skadedjurangrepp. Denna utveckling är i ett tidigt stadie och troligtvis kommer en uppsjö innovationer de kommande åren. 

Mer information

Här finner du ytterligare webbaserade källor för vidare fördjupning:

Folkhälsomyndigheten om skadedjur
Boverket om skadedjur
Jordbruksverkets växtskyddscentraler 
Naturvårdsverket om godkända fångstredskap
Kemikalieinspektionen om godkända bekämpningsmedel